Monica Hedlund

Medan stora delar av lantbruket har det tufft och kämpar med krympande volymer växer trädgårdsnäringen och visar upp rekordhöga produktionsvärden.

<p>Svensk mjölkproduktion krymper sedan flera år tillbaka och både kött- och spannmålsproduktionen har i princip slutat växa. Svensk produktion av grönsaker har däremot ökat med mer än 50 procent på tio år, räknat utifrån produktionsvärdet i löpande priser. </p>

<p>Mellan åren 2007 och 2017 steg produktionsvärdet för grönsaker från 1 540 miljoner kronor till 2 380 miljoner kronor. Värdet av landets bär- och grönsaksodlingar tillsammans är drygt 5,3 miljarder kronor, visar siffror från Jordbruksverket. Det är en rekordnotering.</p>

<p>– Trädgårdsnäringen har vuxit starkt. Det beror bland annat på att konsumtionen av frukt och grönt växer. Debatten om Sveriges importberoende på livsmedelssidan har också ökat efterfrågan, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF. </p>

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

<p>Invägningen av mjölk minskade med 2 procent under 2018, enligt färska konjunktursiffror från LRF. Det är en fortsättning på trenden från 2017 och ett tecken på att volymminskningarna främst beror på svag lönsamhet under en längre tid.</p>

<p>– Mjölkproduktionen går tillbaka, medan trädgårdsproduktionen ökar. Det görs investeringar i trädgårdsproduktion. Mjölkpriserna har varit nere väldigt lågt och det har haft sina effekter, säger Lars-Erik Lundkvist.</p>

<p>Det slutliga resultatet för intäkterna 2018 är ännu inte klart, men enligt LRF Konsults<b> </b>prognos kommer mjölkintäkterna 2018 att bli 5 procent lägre än 2017. Nötköttsintäkterna beräknas också bli lägre. Under de senaste åren har dock svenskt gris- och nötkött ökat sina marknadsandelar på bekostnad av importerat kött. Kycklingproduktionen har ökat, men nettoimporten är fortfarande stor.</p>

<p>Spannmålspriserna steg under 2018, men skördarna var historiskt låga. Det berodde till stor del på sommarens svåra torka.</p>

<p>– Animalieproduktionen är kapitalintensiv genom djurstallar och maskiner. Trädgårdsnäringen har högre omsättning per investerad krona, men även högre kostnader för arbetskraft, säger Lars-Erik Lundkvist.</p>

<p>På tio år har gurkskörden i Sverige vuxit från 20 470 ton 2008 till cirka 30 600 ton 2017. Det beror bland annat på att produktionsvolymen per hektar ökar. Exempelvis var avkastningen för morötter 20 procent högre per hektar 2017 jämfört med 2008, och under motsvarande period ökade avkastningen för matlök med nästan 30 procent per hektar. </p>

<p>– Med ny teknik och nya metoder får odlarna alltså ut mer av sin mark. Det kommer att gynna utvecklingen framöver, säger John Bohman, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.</p>

John Bohman, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

<p>Det som driver ökningen av produktionsvärdet inom frukt- och grönsaksnäringen är en strukturomvandling som pågått under en längre tid. Företagen blir färre och större och får stordriftsfördelar. Det bidrar till att produktionen blir effektivare och därmed mer lönsam.</p>

<p>– För de frukter och grönsaker vi kan odla i Sverige är konsumenterna ofta beredda att betala mer jämfört med importerade varor. Med den ökade konsumtionen av frukt och grönt bidrar det till produktionsvärdets utveckling, säger John Bohman. </p>

<p>Medan stora delar av lantbruket har det tufft och kämpar med krympande volymer växer trädgårdsnäringen och visar upp rekordhöga produktionsvärden.</p>

”Konsumenterna ofta beredda att betala mer jämfört med importerade varor.”