Mikael Gianuzzi

Antalet markaffärer i Norrbotten är lägst i Sverige. Det är en av de största utmaningarna för unga lantbrukare i regionen. Samtidigt har Norrbotten de lägsta markpriserna i landet. Enligt statistik från LRF Konsult låg genomsnittsnivån på 22 000 kronor per hektar i fjol medan snittet för hela landet låg på 134 000 kronor.

Trots det upplever många att det är svårt att komma in på marknaden som ung lantbrukare.

– Det är tufft för unga att etablera sig här även om markpriserna inte är så höga som i syd. Problemet är att det nästan aldrig finns någon mark till salu, säger Beatrice Ramnerö, ordförande för LRF Ungdomen Norrbotten.

Hon kallar oviljan att sälja mark för ”ett slag i magen för oss unga” och säger att svårigheterna att förvärva mark är ett av de vanligaste samtalsämnen när unga lantbrukare träffas.

– Det är något som de flesta av oss upplever på ett eller annat sätt, säger Beatrice Ramnerö.

I brist på egen mark är det i stället arrenden som blir lösningen.

Det är oftast inga svårigheter att hitta arrenden men att äga marken själv ger en annan säkerhet för framtiden när du vill satsa och till exempel vill bygga en ny ladugård, säger Beatrice Ramnerö.

Hon pekar på att det trots att det är många äldre lantbrukare som går i pension och lägger ned sina lantbruk, sällan är någon gård som kommer ut till försäljning. I bästa fall arrenderas marken ut men alltför ofta läggs den i träda och putsas av en gång per säsong. Något som i Norrbotten gav en schablonmässig ersättningsnivå på 2 062 kronor per hektar 2018, enligt Jordbruksverket.

Markpriserna är så pass låga att många anser att det går att tjäna mer på det än att sälja marken. Det skapar en förödande inlåsningseffekt, säger Beatrice Ramnerö.

Visst går det att erbjuda högre priser för att få köpa men det kan också vara svårt att motivera en prislapp som ligger klart över marknadspriset med tanke på vad marken avkastar i Norrbotten. Det menar Erik Johansson, sambo med Beatrice Ramnerö och ledamot i LRF ungdomens riksstyrelse.

Han tror att oviljan att sälja vidare marken till viss del handlar om en önskan att nästa generation ska ta över men också om konvention.

– Vi har inte traditionen häruppe av att sälja gården vidare till någon man inte känner bara för att den ska leva vidare. Samtidigt är de äldre ledsna för att det inte finns några yngre producenter kvar när de själva är en del av problemet, säger Erik Johansson.

Därför uppmanar Beatrice Ramnerö lantbrukare i Norrbotten som börjar bli lite till åren att planera för en försäljning.

– Och sälj gården medan den fortfarande är i drift och det finns någonting att ta över. Det är mycket bättre för båda parter och för gården, om det inte bara är renoveringsbehovet kvar, säger hon.

<h3>Skatauddens lantbruk</h3>Ligger utanför Älvsbyn drivs av Erik Johansson och hans föräldrar.Gården har både kött- och mjölkproduktion med 110 djur, varav 33 mjölkkor och 25 tjurar.Skataudden odlar vall och vårkorn på 110 hektar varav 55 hektar är arrenden.Beatrice Ramnerö driver jordgubbsodling på en halv hektar på gården.<h3>Västsverige i topp</h3>Antalet jordbruksfastigheter som kommer ut till försäljning i övre Norrland är det lägsta i Sverige, borträknat Stockholms län. Enligt den senaste tillgängliga statistiken genomfördes 263 affärer gällande 1 295 hektar åker- och betesmark under 2017. I topp låg istället Västsverige där antalet affärer uppgick till 582 och 3 987 hektar fann nya ägare.Statistiken bygger på en sammanslagning av län (NUTS2)Källa: SCB

Trots låga priser är tillgången på åkermark mycket begränsad i norr. Det hindrar unga lantbrukare att expandera i regionen. Bakom oviljan att sälja ligger stöd och tradition.

Brist på åkermark i norr. Unga hindras att expandera på grund av stöd och traditioner.