Malin Eborn

Rådgivarna Ingemar Henningsson och Åsa Nordström på HIR Skåne är kritiska till att det nu blir totalstopp för spridning av gödsel på betesmarker eftersom det finns lantbrukare som är beroende av att gödsla för fodrets skull.

Det handlar om några få ord som tagits bort i en paragraf i Jordbruksverkets föreskrifter, men som får stor betydelse för vissa lantbrukare.

Tidigare löd formuleringen ”handelsgödsel, stallgödsel samt slam eller annat organiskt avfall får inte spridas på ängs- eller betesmark om natur- eller kulturvärden kan skadas av spridningen”. I den nya föreskriften, som trätt i kraft i år, har den sista delen av meningen, ”om natur eller kulturvärden kan skadas av spridningen”, strukits.

Betesmark som gödslats under lång tid med ett högt fodervärde men utan naturvärden.

Det innebär ett totalt förbud för spridning av gödsel på betesmarker.

– Antingen kommer en del lantbrukare att syssla med miljöbrott eller så kommer en del betesmark inte att ha något fodervärde eftersom lantbrukare inte längre har möjlighet att ge näring till marken, säger Ingemar Henningsson, rådgivare på HIR Skåne.

”En del lantbrukare kommer att syssla med miljöbrott”, säger Ingemar Henningsson, HIR Skåne.

För de lantbrukare som sökt miljöersättning för sina betesmarker gör formuleringen ingen skillnad, då en förutsättning för att få stödet är att betesmarkerna inte gödslas. Men det finns lantbrukare som bara söker gårdsstöd för delar av sina betesmarker och gödslar dem för att dessa ska ge bete med ett högt fodervärde.

Ingemar Henningssons bedömning är att det handlar om ungefär 5 procent av lantbrukarna med betesdjur.

De lantbrukare som ATL har talat med vill vara anonyma av rädsla för myndighetskontroller, men framhåller att förbudet krockar med produktionsjordbrukets krav på hög avkastning. Åsikten är att gödslingen krävs för att få ett bra bete till djuren.

En av lantbrukarna påpekar att den biologiska mångfalden gynnas av stallgödseln, eftersom mossan annars tar över och betet blir sämre. En annan lantbrukare funderar på att dra ner på antalet djur och låta betesmarken, som mineralgödslats under flera decennier och därmed inte innehåller några naturvärden, växa igen.

Åsa Nordström, rådgivare på HIR Skåne, anser att förbudet generellt kan leda till att fler betesmarker växer igen.

– Jordbruksverket och Naturvårdsverket vill bevara betesmarkerna men har sett förbi praktiken, säger hon.

”Det är fel att lantbrukare inte har ett val längre”, anser Åsa Nordström, HIR Skåne.

Det finns magra naturbetesmarker med höga naturvärden men med betydligt sämre fodervärde. Det finns också betesmarker som gödslats under en lång tid för fodervärdets skull. Många gårdar är inte beroende av att gödsla betesmarkerna och kan därmed välja att söka miljöersättning för alla sina naturbeten, medan vissa andra har svårare att få tillräckligt med foder till djuren.

– Det är fel att lantbrukare inte har ett val längre. Vi har fortfarande 2018 i åtanke och hur illa det var när vi fick slakta ut djur till följd av torkan, säger hon.

Även i andra delar av landet har rådgivare uppmärksammat problem med den nya föreskriften, som enligt Ingemar Henningsson kommit som en överraskning.

– På något vis har detta ramlat mellan stolarna. Det har inte kommit ett remissförslag till oss. Vi får också ta på oss skulden att vi inte har bevakat detta tillräckligt väl, säger han.

Betesmark som inte gödslas men heller inte har något större fodervärde för djuren.

På hushållningssällskapet i Jönköping visste man inte heller att regeländringen skulle komma, berättar rådgivaren Madelene Nilsson. Hon känner till ett fall där en lantbrukare påverkas negativt av förändringen, men tror inte att det är ett stort problem i länet.

– De flesta lantbrukare söker miljöersättning på sina betesmarker och då vet de generellt om att man inte får sprida gödsel där, säger hon.

<h3>Beslutades i januari</h3>Förändringen gäller Jordbruksverkets "Föreskrift om hänsyn till natur och kulturvärden i jordbruket" som beslutades den 23 januari 2020. Paragraf 12 lyder nu ”Mineralgödsel, stallgödsel samt slam eller andra organiska gödselmedel får inte spridas på betesmark". Det innebär att om en handläggare på länsstyrelsen uppmärksammar att gödsel spridits på betesmarken kan de åtalsanmäla lantbrukaren. Brottet kan ge böter enligt miljöbalken. Ändringarna i föreskriften påverkar inte tvärvillkoren. En lantbrukare kan därmed inte få avdrag på gårdsstödet om denna bryter mot föreskriften och sprider gödsel på betesmark. Källa: Miljöregelenheten, Jordbruksverket

En ändring i Jordbruksverkets regler innebär att all gödsling av betesmarker nu klassas som miljöbrott. Men det kan leda till att fler betesmarker växer igen, tror rådgivare och lantbrukare som ATL har pratat med.

”Kan leda till att betesmarker växer igen.”

Rådgivare kritiska till ändrade gödslingsregler

Lantbruk

En ändring i Jordbruksverkets regler innebär att all gödsling av betesmarker nu klassas som miljöbrott. Myndigheterna har förbisett praktiken tycker rådgivare och lantbrukare ATL pratat med.