Tove Nilsson

Karl Fernholm på Vigelshus gård, söder om Sala, drabbades hårt av torkan. Nu är hans företag på god väg att återhämta sig.

Karl Fernholm på Vigelshus gård söder om Sala odlar 425 hektar ekologiskt: spannmål, höstoljeväxter och åkerböna, bland annat. Han drabbades hårt av torkan 2018. Skörden blev hälften så stor som normalt, men han kompenserades i viss mån av att priserna gick upp eftersom han inte hade några fastpriskontrakt.

– Jag hade ingenting säkrat alls, så det kompenserade en del av skördeförlusten att man fick 25-30 procent bättre pris. Det blev kanske 30 procent lägre intäkter totalt, berättar han.

Likviditeten i företaget försämrades och därför drog Karl Fernholm ned på investeringarna under 2019. Företaget återhämtade sig också i viss grad av goda skördar förra året, men han var kanske än mer hjälpt av att 2017 var ett bra år ur både pris- och skördesynpunkt på ekosidan.

Om 2020 bidrar till den ekonomiska återhämtningen är mer osäkert.

– Jag har ju all spannmål i lager så det beror på hur väl vi lyckas sälja den. Ekopriserna har gått ned kraftigt, så det kommer att bli ett sämre år än 2019. Jag räknar väl med att det går runt, men det blir nog inte jättemycket över.

Några lärdomar tar han med sig från 2018:

– Lite mer respekt har man väl för att göra prissäkringar, även om vi inte hade så mycket av dem. Och man får kanske hålla lite högre likviditet i företaget eftersom det kan bli så pass dålig skörd.

Ebbe Persson, konventionell växtodlare på Egonsborg utanför Trelleborg i Skåne, har en liknande erfarenhet. Skörden av maltkorn halverades och de andra grödorna på de 460 hektaren levererade i storleksordningen 20-30 procent mindre än normalt, även sockerbetorna.

– Det kan inte bli sämre än 1992, tänkte jag först. Men det kunde det. Det blev mitt sämsta år, säger Ebbe Persson som varit lantbrukare i 30 år.

Nedgången under torkåret 2018 var ekonomiskt kännbar för Ebbe Persson, konventionell växtodlare utanför Trelleborg, under hela 2019. Men då fick han i stället sin bästa skörd någonsin, vilket har bidragit starkt till återhämtningen.

Intäktsbortfallet blev stort, även om det dämpades av att inte heller han hade spannmålskontrakt han inte kunde uppfylla.

– Som tur var hade jag inte säkrat allt. För det man inte hade säkrat fick man i alla fall ett bra pris. Jag hade vete som jag sålde till ett bra pris och det kompenserade en hel del.

Intäktsbortfallet gjorde att han belastade sin checkkredit mer 2018 och att han inte investerade något det året. Nedgången var ekonomiskt kännbar för honom under hela 2019. Men då fick han i stället sin bästa skörd någonsin, vilket bidrog till företagets ekonomiska återhämtning.

– Det var ett fantastiskt år. 2020 är ett rätt så skapligt år det också. Det är inte ett toppår, men det är väldigt bra. Det har kompenserat för 2018.

Trots att torkåret var ett bakslag var det vissa saker som underlättade situationen, tycker Ebbe Persson.

– Vi hade en fantastiskt enkel skörd, det var inte många timmar vi lade ned på skördearbete. Sedan kunde vi så raps i rätt tid. Och jag tror att torkåret, det var väldiga torksprickor i jorden, gjorde att vi fick en så bra skörd 2019. Jorden var inte illa behandlad 2018 utan det var torrt hela tiden när vi tröskade.

Det var inte mycket torkningskostnader heller 2018, berättar han.

Drog du några lärdomar av 2018 års odling?

– Man vet inte vad det blir förrän man har skördat. Klimatfrågan kan man fundera på, men just detta låsta väderläge, att det kan vara torrt väldigt länge, är jag beredd på att vi får lära oss att leva med. Jag tror att vi kommer att få fler extremår.

I backspegeln kan Ebbe Persson se att torkåret 2018 blev hans sämsta år någonsin som lantbrukare.

Karl Fernholm i Sala och Ebbe Persson i Trelleborg är växtodlare med liknande erfarenheter av 2018 års torka. Bådas företag är så gott som återhämtade vid det här laget.

Skånska växtodlaren Ebbe Persson blickar bakåt till 2018.

Odlare: ”Det blev mitt sämsta år”

Lantbruk

Den skånska växtodlaren Ebbe Persson anser att torkåret 2018 blev hans sämsta år någonsin som lantbrukare.