Johanna Mörtberg

Den torra försommaren har ställt till det rejält för skogsbranschen. Avverkningar har pausats liksom markberedning eftersom den extrema brandrisken har tvingat maskinerna att stå stilla. Frysta plantor väntar på att komma i jorden och skogsföretagen riskerar att förlora miljonbelopp om planteringarna inte kan genomföras i tid. Men även trädens tillväxt påverkas när det är så torrt.

– Det finns ett starkt samband mellan försommarens nederbörd och tillväxten. Den viktigaste perioden är maj–juli, då träden behöver vatten och i år har det varit torrt långt in i juni. Som skogsägare får man vara glad för varje millimeter regn som faller under den här perioden. I år har vi fått en dålig början och vi kommer troligen att se effekter av det. Årets torka kan även komma att påverka tillväxten nästa år, säger Göran Örlander, skogsstrateg på Södra.

Han har själv observerat förhållandet mellan nederbörd och tillväxt på sin egen skogsfastighet i Småland. På 20 grandominerade ytor har han gjort mätningar under perioden maj–juli sedan 1992 fram till i dag.

– Nederbörden har varierat från 72–337 millimeter under maj–juli. Lägsta värdet är från torrsommaren 1992. Tittar man på sambandet nederbörd–tillväxt framträder en tydlig bild. Mer regn betyder högre tillväxt. I genomsnitt på vår fastighet har 100 millimeter mer regn under försommaren betytt 13 procent högre tillväxt, säger Göran Örlander och betonar att hans granskning är ”hobbyforskning” och inte har publicerats officiellt någonstans.

Det torra vädret gynnar också olika skadeinsekter. Som ATL tidigare rapporterat har <a href="http://www.atl.nu/skog/sitt-still-i-baten/">den röda tallstekeln </a>angripit stora områden i Dalsland, Värmland, östra Småland och i övriga delar av Götaland.

– Den röda tallstekeln dödar vanligtvis inte träden, men det ser spektakulärt ut eftersom tallarna blir kalätna. Träd som stekelns larver bara tuggat lite på får bruna barr. Larverna äter bara gamla barr, inte nya skott. Det växer ut nya barr på årsskotten så om några veckor är tallarna gröna igen. Men angreppen påverkar tillväxten. Beroende på hur mycket av grönmassan som larverna äter så kan trädet sacka efter i tillväxten under ett par år, säger Gunnar Isacsson, expert på skadeinsekter vid Skogsstyrelsen.

Den röda tallstekeln har angripit stora områden i Götaland, Dalsland och östra Småland. Vidden av utbrottet förvånar Skogsstyrelsens experter.

Årets angrepp av röda tallsteklar har överraskat.

– Det är ovanligt att angreppet kom i ett så pass stort område samtidigt. I östra Småland hade vi förväntat oss att se dem, men nu dök stekeln upp på flera andra håll också. Det beror troligen på det varma vädret, säger Gunnar Isacsson.

Den röda tallstekeln återkommer i cykler på ungefär tio år, efter några år brukar populationen drabbas av virus och självdö.

En annan skadegörare som framme är den snedstreckade ekstyltmalen, vars larver lever inuti ekblad. När larverna mumsat i sig innehållet mellan bladets över- och undersida blir bladen brunfnasiga och trädets lövverk får en grådassig färg. Utbrott har noterats i Sörmland, Uppland, på Öland, i Västsverige och i Stockholm.

– Det brukar vara ganska långt mellan utbrotten av ekstyltmal, men förra året var det ganska gott om dem. Utbrotten kan vara i två tre år innan de ebbar ut. Eken skjuter nya blad, men om den är torkstressad kan det sluta illa om den angrips flera år i rad, säger Gunnar Isacsson.

Även utbrotten av ekstyltmal kan bero på varmare vintrar som gjort det lättare för malen att övervintra och föröka sig.

Den snedstreckade ekstyltmalens larver lever inuti ekens blad och äter upp dem. Det här trädet är inte angripet.

För skogsägarna finns det dock inte mycket annat att göra än att sitta lugnt i båten och vänta på att utbrotten av skadeinsekter ska dö ut.

– Det man kan göra är att restaurera våtmarker för att se till att det finns vatten i markerna. Det hjälper inte i år, men på längre sikt. Ofta har man kanske dikat ut markerna och det kan bli för torrt. Som skogsägare får man försöka gardera sig genom att satsa på bestånd med olika trädslag. Vissa bestånd får man kanske också gallra hårdare och satsa på en tidigare slutavverkning, säger Gunnar Isacsson.

Men det finns också positiva effekter av värmen.

– Det borde bli mindre utbrott av knäckesjuka i år. Den kräver fukt när tallens skott sträcker för att sporerna ska spridas och i år har det ju varit torrt. Vi har inte heller sett så stora barkborreskador ännu. När barkborrarna vårsvärmade var träden fortfarande välvattnade för det var en blöt höst. Det finns dock stor risk för barkborreskador i Medelpad och Hälsingland eftersom granbarkborrarna fortfarande är väldigt talrika där, säger Gunnar Isacsson.

Göran Örlander påpekar också att det kommer att bli allt viktigare att plantera rätt trädsorter på rätt marker.

– Det kan bli en tankeställare för många skogsägare. Det blir väldigt tydligt under sådan här torra perioder att det exempelvis ska vara tall på tallmarker. Då fungerar det inte med gran eller lövträd på sådana jordar, säger han.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/virkesbrist-hotar-efter-skogstorka/">Virkesbrist hotar efter skogstorka</a>LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/ny-forskning-ovantat-snabb-klimatanpassning/">Aspens klimatanpassning snabbare än väntat</a>

Den torra försommaren har inneburit stora prövningar för skogsbruket. Torkan bromsar tillväxten hos träden samtidigt som flera skadeinsekter frodas i värmen.