Fredrik Loberg

Caroline Eriksson har upplevt flera långa perioder av torka sedan hon blev lantbrukare på Öland.

Värme, låga nederbördsmängder och sinande grundvatten har drabbat åtskilliga lantbrukare på Öland under de senaste åren. En av dem är Caroline Eriksson.

2016 flyttade hon till Greby mitt på ön för att tillsammans med sin sambo driva en gård med köttproduktion. Men torkan under fyra av de fem somrarna sedan dess har fått konsekvenser.

– Vi har minskat antalet nöt på vår gård med 20–30 procent på grund av fodersituationen, berättar Caroline Eriksson.

– Jag tror att de flesta på Öland har sett över sitt djurantal under de här åren. Det fungerar inte i längden rent ekonomiskt att köpa en massa stödfoder.

I år har det varit varmt även i november. Korna i Greby har gått ute några veckor längre än de brukar.

Gården nyttjar mellan 100 och 120 hektar betesmark på alvaret. Det varma och nederbördsfattiga vädret har drabbat denna skyddade naturtyp särskilt hårt.

– Torkan var som värst 2018. Men vår verksamhet drabbades ännu värre när det blev nästan lika illa året efter eftersom vi då inte kunnat bygga upp något foderlager, säger Caroline Eriksson.

– I år slog värmen till i augusti. Marken på Alvaret såg ut som om den aldrig skulle kunna få liv igen. Många av träden har dött. Under de senaste somrarna har nivåerna i vår brunn i perioder sjunkit dramatiskt, säger hon.

Caroline Eriksson är också ordförande i LRF:s kommungrupp i Borgholm. Hon anser att samverkan mellan olika aktörer kring en mängd lösningar är det som krävs för att säkra vattentillgången till Ölands livsmedelsproduktion.

Ett av de senaste förslagen är att lantbrukare ska kunna erhålla betesstöd även om marken lämnas obetad ett år – något som Länsstyrelsen i Kalmar län också står bakom.

– I höst har vi lämnat en skrivelse om detta till Jordbruksverket. Vi hoppas på ett positivt svar, säger Susanne Forslund på naturskyddsenheten på länsstyrelsen.

För Alvaret handlar det både om att säkra fodertillväxten och den biologiska mångfalden.

– Alvaret har betats i tusentals år men samspelet har rubbats nu när klimatet förändrats till att bli torrare. Värst drabbat är det karga landskapet i Ölands södra del, säger Susanne Forslund.

På grund av torkan har balansen på Alvaret mellan den unika floran och djurens betande rubbats, enligt länsstyrelsen.

Där har flera lantbruk minskat sin djurhållning på grund av de senaste årens torka och foderbrist, berättar Roger Gustavsson som är ordförande i LRF:s kommungrupp i Mörbylånga.

– Vi tvingas anpassa oss till att det har blivit varmare på Öland, säger han.

Flera lantbruk har i år på grund av detta börjat med foderbetor i större skala. Nya grödor kan vara en del av lösningen.

På Öland har en rad initiativ tagits de senaste åren för att tackla problematiken med varmare väder och nederbördsfattiga perioder. Exempelvis har nya vattentäkter upptäckts genom helikopterskanning. Tillgången på kommunalt vatten har även ökat tack vare avsaltningsverk i Borgholms kommun och en anläggning som renar avloppsvatten i Mörbylånga.

Både Roger Gustavsson i Mörbylånga och Caroline Eriksson i Borgholm betonar att ytterligare insatser är nödvändiga för att trygga livsmedelsproduktionen på ön.

– Jag ser positivt på ett nytt förslag från Länsstyrelsen i Kalmar om att man i Landsbygdsprogrammet för åren 2021–2027 ska kunna medge investeringsstöd till bevattningsdammar. Om förslaget går igenom kan det underlätta jättemycket, säger Caroline Eriksson.

<h3>Fakta: Greby lantbruk </h3>Bolagsform: Enskild firma.Verksamhet: Nötköttsproduktion.Brukad areal: 80 hektar åker och 120 hektar bete.Tips för att rädda betesmark under torka: ”För vår del har vi nu börjat etablera vall på hösten, då det finns fukt i marken för utsädet att gro, i stället för på våren.” <h3>Fakta: Flera år av torka</h3>Kalmar län, särskilt södra Öland, drabbades i år för tredje året av svår torka. Landshövding Cecilia Schelin Seidegård har i ett brev denna höst uppmärksammat regeringen och landsbygdsminister Jennie Nilsson på den svåra situationen för lantbruket. ”Jag anser att denna information är viktig för regeringen och Jordbruksverket både i pågående budgetdiskussioner om finansiering av Landsbygdsprogrammet och i arbetet med den nationella livsmedelsstrategin”, skrev landshövdingen.Kalmar län står för en stor del av Sveriges produktion av mjölk, nötkött, ägg och kyckling. Sedan vattenbristen 2016 samverkar Länsstyrelsen i Kalmar med berörda aktörer, främst LRF, om långsiktiga och vattenfördröjande åtgärder för jordbrukets klimatanpassning. Landshövdingen varnar även för att alvaret, världsarvet södra Ölands odlingslandskap, hotas inom en nära framtid om djurantalet minskar och lantbruksföretag försvinner.Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län

Utebliven nederbörd och långvarig torka har lett till att många lantbrukare på Öland tvingats minska sina djurbesättningar.– Vi har dragit ner från 150 kor till 110. Det finns inte tillräckligt med foder, säger Caroline Eriksson i Greby.

Ölands stora tork- och foderproblem pressar lantbrukare.

Foderbristen tvingar henne att slakta djur

Växtodling

Ölands stora problem med torka och vattenbrist tvingar lantbrukare att minska sina djurbesättningar.