Fredrik Loberg

Ölands lantbrukare har drabbats hårt av torka de senaste åren.

På senhösten och vintern efter den svåra sommartorkan 2018 visade SLU:s mätningar på skyhöga halter av nitrat i dräneringsvatten och grundvatten i södra Sverige. Anledningen var att grödorna inte tagit upp växtnäring från gödseln så som de brukar.

När regnet till slut kom, spolades nitratkvävet i stället ut i vattendragen.

På Öland har denna problematik fortsatt under 2019 och 2020. Stora delar av ön har drabbats av långa perioder med höga temperaturer och låga nederbördsmängder.

Just på grund av förhöjda nitratvärden har Borgholms Energi sedan 2019 tvingats stoppa inflödet från en av källorna till kommunens dricksvattentäkt.

– Det finns en risk att även grunda, grävda brunnar på landsbygden drabbas av problem med förhöjda halter av kvävenitrat, säger Markus Hoffman, mark- och vattenexpert på LRF.

Markus Hoffman är vatten- och näringsexpert på LRF.

På grund av den återkommande torkan samverkar LRF sedan flera år med bland annat Borgholms Energi för att hitta lokala lösningar. Till exempel har det under hösten genomförts grävningar av så kallade provgropar, för att undersöka möjligheterna till nya bevattningsdammar i Borgholms kommun, berättar Markus Hoffman.

Han lyfter även möjligheten att använda kvävesensorer för att bättre anpassa gödselgivan till grödornas behov av växtnäring. Det är också bra att gödsla flera gånger per år. Annars finns en risk att man tillför mer nitratkväve på våren än vad som utnyttjas av växterna. Ingen kan på förhand veta hur vädret blir på sommaren.

Nitrat är vattenlösligt. Förhöjda nivåer riskerar att orsaka ohälsa både för djur och för människor.

<h3>Markägare kan komma att anmälas</h3>

Enligt vittnesuppgifter ska gödsling under hösten ha bedrivits alltför nära en infiltrationskanal som ska förse Borgholms kommuns dricksvattentäkt med vatten. Spridning av gödningsmedel och kemiska växtskyddsmedel får inte ske närmare en vattentäkt än 25 meter.

På grund av detta överväger nu länsstyrelsen i Kalmar län att åtalsanmäla fyra markägare för miljöbrott.

– Vi har tagit markprover intill kanalen, men inte fått några provresultat ännu, säger Sara Brattström, vattenhandläggare på Länsstyrelsen i Kalmar och fortsätter:

– Vi följer våra rutiner och vill inte uttala oss i nuläget om vi kommer att skicka in någon åtalsanmälan eller inte. Jag har arbetat i fem år på länsstyrelsen, och under den perioden har vi aldrig gjort någon anmälan i samband med gödsling, förklarar hon.

<h3>Några råd för att minska utlakning av nitratkväve:</h3>• Följ gödslingsrekommendationerna. Utlakningen ökar kraftigt vid överdosering.• Håll marken bevuxen under vintern och på det sättet efterlikna naturen, där finns inga obevuxna ytor. Fånggrödor är effektiva.• Analysera flytgödsel så att du vet vad den innehåller. • Gödsla varierat inom fältet om du kan. Prova Cropsat eller N-sensor.Källa: Markus Hoffman, LRF

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/torkan-pa-oland-pressar-lantbrukare/">Torkan på Öland: Foderbristen tvingar henne att slakta djur</a>Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/forskare-sveriges-torkdrabbade-delar-maste-fa-mer-hjalp/">Forskare: Stort behov av investeringar mot torka</a>

Torkan på Öland orsakar problem med läckage av växtnäring från jordbruksmark.– En lösning är att använda kvävesensorer. Det behövs även fler bevattningsdammar, säger Markus Hoffman, mark- och vattenexpert på LRF.

Öländsk torka ökar risken för näringsläckage

Lantbruk

Kvävenitrat kan spolas ut i vattendragen: ”Finns risk att grävda brunnar på landsbygden drabbas av problem.”