Ellinor Eke-Göransson

Bengt Rosberg arbetar med mjölkinvägningen på Skånemejerier och ansvarar för mjölken från gård till mejeri.

Som ATL tidigare rapporterat <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/mjolkinvagningen-okade-under-2020/">ökade mjölkinvägningen under 2020</a>. Under året vägdes totalt in 2 772 700 ton mjölk, vilket innebär en ökning med 2,5 procent jämfört med 2019.

Enligt Bengt Rosberg, som arbetar med mjölkinvägningen på Skånemejerier och ansvarar för mjölken från gård till mejeri, finns det flera anledningar till ökningen. Han lyfter speciellt två faktorer som påverkat det höga inflödet av mjölk.

Det ena handlar om en förskjutning av kalvningen efter torkan 2018, vilket också märks hos Skånemejerier. Den mjölktopp som Skånemejerier upplever ett ”vanligt” år blev förskjutet framåt under 2020.

– När det var så varmt 2018 blev det ont om foder. Vår uppfattning är att många lantbrukare då minskade sina djurbesättningar. Framför allt var det äldre kor som redan var på väg ut från besättningen som man slaktade av och behöll kalvarna i stället, förklarar Bengt Rosberg och fortsätter:

– Det normala flödet över sommaren blev även framskjutet. När det var så torrt blev kvigorna inte dräktiga vilket bidrog till en förskjutning av kalvningsintervallet, vilket vi nu ser i mjölkinvägningen.

Den andra stora faktorn till den ökade invägningen menar Bengt Rosberg har att göra med 2020 års fina och näringsrika skördar. Det bidrog till att många lantbrukare kunde komma tillbaka med full kraft 2020 och nu in i 2021.

– De senaste tre åren har varit väldigt olika säsonger. 2020 fick lantbrukarna mycket och näringsrikt foder och kunde då bygga upp sin besättning igen. Nu är många av stallarna återigen fulla med mjölkkor, vilket vi också ser på mjölkinvägningen, berättar han och fortsätter:

– När vi pratar med våra leverantörer upplever vi att det varit väldigt bra grovfoder med högt näringsinnehåll efter torkan vilket gör att korna producerar väldigt mycket mjölk. Jag pratade exempelvis med en lantbrukare förra veckan som fortfarande använde foder från förstaskörden eftersom den hade så högt näringsinnehåll. Det brukar man inte ha vid den här tiden.

Trots att inflödet av mjölk just nu är väldigt högt, är det inga rekordsiffror.

– Vi har haft så här högt tryck tidigare, men då har det varit större säsongsvariationer över året. Nu är det en jämnare fördelning, säger Bengt Rosberg.

Ledare:<a href="https://www.atl.nu/ledare/appladera-var-okade-mjolkproduktion/"> Applådera vår ökade mjölkproduktion</a>LÄS ÄVEN: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/mjolkinvagningen-okade-under-2020/">Mjölkinvägningen ökade under 2020</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/vaxa-sverige-storre-framtidstro-i-mjolkbranschen-nu/">”Större framtidstro i mjölkbranschen nu”</a>

Torkan 2018 tycks vara en av faktorerna till den nu ökade mjölkinvägningen, menar Bengt Rosberg på Skånemejerier.

Förskjutning av kalvningen 2018 är en bidragande faktor.

Torkan bidrog till ökad mjölkinvägning

Djurhållning

Förskjutning av kalvningen 2018 i kombination med energirikt foder under 2020 års skördar är några av faktorerna, enligt Bengt Rosberg på Skånemejerier.