Sara Johansson

Religionsfriheten, inklusive rätten att få slakta djur enligt ens tros traditioner, är starkare än skyddet av slaktdjurs välfärd. Det anser generaladvokaten Gerard Hogan vid EU-domstolen. Hans förslag till avgörande gäller ett belgiskt ärende, men går EU-domstolen på samma linje kan det få konsekvenser för svenskt djurskydd.

Sverige har sedan EU-inträdet utnyttjat rätten för ett medlemsland att ha ett mer omfattande djurskydd vid slakt än vad EU:s lagstiftning påbjuder. EU:s regelverk förbjuder obedövad slakt, utom när det krävs för att följa religiösa traditioner. Den svenska tolkningen har inneburit att det inte är möjligt att utföra koscherslakt enligt judisk tradition i Sverige, och inte heller slakta enligt vissa varianter av muslimsk halaltradition. Generaladvokaten menar att mer omfattande regler kan sättas för omständigheterna kring slakten, men att de inte får innebära att obedövad slakt blir omöjligt.

Det aktuella ärendet rör om den belgiska regionen Flandern hade rätt att 2017 införa en lag som kräver bedövning vid religiös slakt. Lagen har överklagats av judiska och muslimska organisationer och den belgiska författningsdomstolen har begärt ett förhandsavgörande av EU-domstolen. Frågan bedöms som så viktig för Sverige att regeringen lämnat ett yttrande med sin tolkning av lagen till EU-domstolen.

– Vi avvaktar EU-domstolens avgörande innan vi gör någon analys. Men vi noterar att det som generaladvokaten uttalar sig om är en annan del av artikeln än den som Sverige tillämpar för sina längregående regler, säger Eva Kalling Lundberg, departementssekreterare på Näringsdepartementet.

EU:s lagstiftning ger utrymme för striktare djurskyddsregler vid slakt i två olika stycken i en artikel, en för länder som hade striktare regler när den aktuella EU-förordningen skrevs, och en för när ett land vill skapa nya lagar. Sveriges förbud av obedövad slakt vilar på den förra, Flanderns på den senare. Om det är en skillnad som spelar någon roll är för tidigt att säga.

I sitt yttrande hävdar regeringen att djurskydd vid slakt är ett så starkt allmänintresse att det ger rätt att inskränka religionsfriheten. Så länge det går att importera kött slaktat enligt de religiösa kraven respekteras religionsfriheten, resonerar regeringen. Gerard Hogan anser att importmöjligheterna inte är relevanta i sammanhanget.

<h3>Förhandsavgöranden vid EU-domstolen</h3>Generaladvokatens förslag till avgörande är inte bindande för EU-domstolen. Det varierar i vilken utsträckning det slutliga avgörandet stämmer överens med det förslag en generaladvokat gjort. När EU-domstolens förhandsavgörande är lagt är det bindande för den nationella domstol som bett om det, och för andra nationella domstolar om de ställs inför ett identiskt ärende.

Ett totalförbud av obedövad slakt bryter mot EU:s skydd av religionsfriheten, anser en generaladvokat vid EU-domstolen.

Ett totalförbud av obedövad slakt bryter mot EU:s skydd av religionsfriheten, anser en generaladvokat vid EU-domstolen.