Tord Karlsson

Men det råder ingen förtroendekris. Svenska konsumenter köper gärna svenskt. Kriserna i jordbruket och även politiska kriser i omvärlden har öppnat våra ögon och vi ser vikten av ett svenskt jordbruk, både för att vi litar på livsmedlen och för att vi för första gången på decennier ser ­behovet av beredskap.

Att svenska avräkningspriser på kött på senare år legat över våra konkurrentländers och att vi har tagit marknadsandelar hör till årtiondets vinster. Tyvärr har mjölk- och spannmålspriser inte haft samma utveckling. I och med 2019 slutar ändå decenniet med en mycket stor skörd och stora intäkter för jordbruket totalt sett, det bästa året på länge.

Men det finns bekymmer. Under det gångna decenniet har flera myndigheter varit i blåsväder. Kemikalieinspektionen anklagades för långsam hantering av ansökningar och oförmåga att se jordbrukets ­behov. Jordbruksverkets misslyckande med utbetalningarna har varit en följetong. Det har blivit bättre men det får inte upprepas och det ­rapporteras fortfarande om besvär med länsstyrelsernas och kommunernas tjänstemän.

Politikerna har många utmaningar. För skogsägarnas skull kan man ­bara hoppas att konflikterna kring nyckelbiotoperna och Artskyddsförordningen kan lösas så att vi om några år kan se tillbaka på tiotalets oreda med förfäran. Som regering och riksdag är sammansatt kan man ändå vara orolig.

Dessutom är viltförvaltningen ett barn av tiotalet och ett helt olöst problem, något som mängder av debattartiklar i ATL ­vittnar om. Vildsvinen har växt till och tjugo­talet får inte bli deras årtionde, ­stammen måste minska.

Om man tittar framåt kommer klimatdiskussionen att påverka jordbruket rejält, och antagligen blir lantbrukarna tvungna att parera ännu fler dramatiska väder­händelser. Men den tekniska utvecklingen under tiotalet med drönare, digitalisering och datainsamling är början på något stort. Både växtodling och djuruppfödning ­kommer att bli effektivare.

Men jordbruket behöver fortfarande hjälp från politiken. Trots ett mycket bra 2019 är de politiska ersättningarna nödvändiga för att ge företagarna en vinst och inte en förlust i Jordbruksverkets totalkalkyl. Det är trist men sant.

Vi gick in i tiotalet med en bävan för vad en ny EU-kommission ­skulle ställa till med för elände när det ­gäller jordbrukspolitiken. Nu tio år senare gäller samma sak, hot om kraftiga nedskärningar i jordbruksbudgeten ska pareras. Bevare oss för ett nytt landsbygdsprogram som får Jordbruksverkets datorer att krascha.

Jämfört med för tio år sedan är det gröna näringslivet mer i takt med tiden och ­konsumenterna. Frågan är bara om ­politiker och myndig­heter också är det.

Om mindre än två veckor ­lämnar vi tiotalet och går in i tjugotalet. När man tänker tillbaka är det första som dyker upp ett antal stora katastrofer och kriser i de gröna näringarna. De stora skogsbränderna 2014 och 2018, griskrisen i början på decenniet, mjölkkrisen i mitten och nu barkborrarna i skogen är några ­exempel, skriver ATL:s Tord Karlsson.

LEDARE | Svenskt jordbruk behöver fortfarande stöd från politiken, skriver ATL:s Tord Karlsson.

Tjugotalet en utmaning för politikerna

Politik

Det gröna näringslivet är mer i takt med tiden och konsumenterna än för tio år sedan. Frågan är om politiker och myndigheter också är det, skriver ATL:s Tord Karlsson.