Denna vecka för tio år sedan kallade Anders Stenström till ett möte i Slöinge i Halland. Han hade varit kvarnmästare i familjeföretaget Berte Qvarn och han hade skapat Berte lantbruksmuseum.
Men nu gällde det något annat. När Anders Stenström körde bil på en av Öresundsbrons avfarter utanför Malmö slog det honom: så här kan det inte fortgå.Bara den avfarten tog 30 hektar mark i anspråk. Att värna den bästa åkermarken blev en uppgift som Anders Stenström tog på sig. Vid mötet på Berte Qvarn skapades föreningen Den goda jorden. Anders Stenström var föreningens ordförande tills han hastigt avled 2008.Föreningens syfte är att sprida kunskap om åkermarken och att skydda den från oåterkallelig exploatering. Det är ett stort arbete som till stor del sker i motvind. Hittills har åkermark inte ansetts vara någon bristvara. Visst har åkermark ett skydd i miljöbalken, men det är underminerat av formuleringen ”väsentliga samhällsintressen” – om sådana anses finnas kan man bygga på åker ändå.Bland annat tack vare Den goda jordens arbete finns numera en insikt om att åkermark är en viktig framtidsresurs. Länsstyrelsen i Skåne har till exempel antagit en nollvision för byggandet på åkermark.Egentligen handlar det om att tillämpa miljöbalken korrekt. Men flera skånska kommuner kämpar emot: byggförbudet hämmar bostadsbyggandet och därmed kommunernas utvecklingsplaner.Men Sverige bör naturligtvis ta sitt ansvar för den framtida matförsörjningen. För 2050 är vi nio miljarder människor på jorden och det kräver att matproduktionen ökar med 70 procent.Redan i dag är det så att den svenska åkermarken räcker till 0,3 hektar per person medan vår konsumtion kräver 0,4 hektar. Vi tar alltså andra människors mark i anspråk. För varje hektar vi bebygger och asfalterar intensifierar vi markanvändningen någon annanstans i världen.Och där, någon annanstans, är det redan ännu mindre åker per person: globalt sett ska 0,22 hektar per person räcka till matförsörjningen.I morgon firar Den goda jorden tioårsjubileum i samband med årsmötet i Eslöv. Det finns anledning att ge föreningen en eloge för dess arbete med att höja medvetandet om åkermarkens betydelse, nu och i framtiden.Tio år i den svenska åkermarkens tjänst
År 2050 är vi omkring nio miljarder människor på jorden. För att klara matproduktionen måste den öka med 70 procent. Det är därför viktigt att åkermarken inte bebyggs utan används för odling, skriver ATL:s politiske redaktör Lars Vernersson.