Tilläggsbeloppens framtid är en viktig fråga för Sveriges nötkötts- och mjölkproducenter.
När EU går mot mer jämnt fördelade jordbruksstöd som inte är baserade på tidigare produktion ifrågasätts extrasummorna som lades till när stöden frikopplades från produktionen.
Kämpar för ersättning
Producenterna kämpar för en ersättning för ersättningen, med argument om att pengarna behövs för att hålla produktionen i gång och det svenska landskapet öppet.Siffror från Jordbruksverket visar dock att redan 2009 hade en tredjedel av de som fick tilläggsbelopp för nötkötts- eller mjölkproduktion på mer än 100 euro 2009 inte nötkreatur.Det är runt 10 000 personer.– Den gruppen kommer ju att öka rejält med tiden, säger Sone Ekman på Jordbruksverkets utredningsenhet.
Inget olagligt
Hela poängen med tilläggsbeloppen var ju att frikoppla stöden från produktionen så det är inget olagligt med att få stöd baserade på en produktion man inte längre har.Men ju fler som får det, desto svårare kan det bli att rent politiskt rättfärdiggöra summorna.
Kompensera
I förslaget till ny jordbrukspolitik finns det möjligheter att kompensera bönder som förlorar på omfördelningen.Medlemsländerna kan välja att koppla stöd till produktion som anses vara extra känslig. Men landsbygdsminister Eskil Erlandsson har förhållit sig högst kallsinnig till återkoppling.
Regional eller nationell
Det kommer också vara upp till medlemsländerna om de vill ha en regional eller nationell utjämning av gårdsstöden.Summorna som omfördelas är ungefär lika stora i båda alternativen, skillnaden ligger i vilka gårdar som påverkas mest.
Förlorare
Vinnare i båda fallen är de som antingen inte har tilläggsbelopp, eller har tilläggsbelopp som bara utgör en mindre del av totalstödet.Förlorare är framför allt stora nötkötts- och mjölkgårdar.
Stora växtodlingsgårdar
Vid en nationell utjämning förlorar även stora växtodlingsgårdar i stödregion 1, bland annat på grund av att tilläggsbeloppen för odling av sockerbetor och stärkelsepotatis fördelas om.Fler gårdar förlorar större summor med nationell utjämning än med regional. Vilket val Sverige gör är inte klart.– Det är alltid politiskt svårt att omfördela, men totalt är omfördelningseffekten bara lite större på nationell nivå jämfört med regional. Den stora frågan är om man vill omfördela från region 1 till 4 och 5, säger Sone Ekman.