Marianne Lindberg

I Skåne har sådden varit i gång sedan ett par veckor.

– Vi har haft fina betingelser men det börjar bli torrt, det behövs regn för att få en fin uppkomst. Det första höstvetet såddes för två veckor sedan men det mesta sås denna vecka, säger Anders Bauer, rådgivare på Hushållningssällskapet, HS, i Skåne.

Många har startat höstbruket tidigare än normalt. I Skåne rekommenderade rådgivarna att vänta till den 15 september för att inte riskera att få för kraftig tillväxt av spannmålen och insektsangrepp.

– För dem som är tidigt ute gäller det att ha koll på höstsäden som kan få bladlöss, säger Anders Adholm, rådgivare.

Förutom skadeinsekter bör man även vara observant på renkavle, uppmanar Anders Bauer.

För övrigt så ser höstrapsen överlag bra ut medan sockerbetorna har tagit stryk av torrt väder.

– Det behövs mer regn, konstaterar Anders Bauer.

<h3>Gynsamma förhållanden på Gotland</h3>

Höstbruket på Gotland rullar på för fullt. Andelen höstgrödor är stor.

– Allt höstkorn och råg är färdigsådd. Det har varit gynnsamma förhållanden med en bra struktur i jorden som gjort det lätt att plöja efter sommarens torka. Regn har bidragit till bra uppkomst. Det är varmt och mer värme är på väg, så vi får hoppas att sådden inte blir förstörd och att vi får insektsangrepp, säger Bengt Viken, växtodlingsrådgivare på HS.

Den andra vallskörden torkade bort men den sista vallskörden ser bra ut, främst på mellersta Gotland som har fått mer regn än övriga ön. Majsskörden är i full gång men det är stor variation mellan gårdarna.

– En del har bara fått halv skörd medan andra fått mer. Vi hamnar på ett snitt med nio ton per hektar. Normalt är siffran 14 ton per hektar, säger Bengt Viken.

I Östergötland är de flesta i gång med höstvetet, sådden av stråsäd är mer än halvvägs, uppger Louice Lejon, HS-rådgivare.

Den andra vallskörden uteblev för många till följd av torkan, även om variationerna var stora inom länet. Värst drabbat var de östra delarna.

– Många väntar med en tredje vallskörd och låter det växa till oktober för att få ut mesta möjliga massa. En tredje vallskörd kommer att hjälpa många undan den värsta foderkrisen. Just nu har vi väldigt bra växtväder, säger Louice Lejon.

I veckan räknar man med att kunna ta den tredje vallskörden i Skaraborg. Många hoppas att de kommande dagarnas varma väder ska torka upp de senaste regnskurarna.

<h3>Skaraborg klara med råg och rågvete</h3>

Även i Skaraborg har höstbruket startat tidigare än normalt. Sådden av råg och rågvete är avklarad och just nu pågår sådden av höstvete. Hittills ser uppkomsten bra ut för det som har såtts. Denna vecka kör den tredje vallskörden i gång på allvar. Efter de senaste dagarnas regn väntar värme och uppehåll, något många tänker utnyttja.

– I slutet av veckan kommer det att vara full fart då många vill bli klara med vallskörden, säger Elisabeth Thisner, HS-rådgivare,

Men med värmen kommer också skadeinsekterna.

– Alla gräs som har nått 1,5-2 blad lever farligt i värmen. Det är främst fritflugan och randig dvärgfrit som lägger ägg i växtrören som man ska vara uppmärksam på. Den sistnämnda sprider dvärgskottsjuka, ett virus. Vakta gärna fälten, det går att se småflugorna om kvällarna då det är varmt och vindstilla, säger Elisabeth Thisner och uppger att insekterna trivs bäst i bruten terräng med betesmarker mellan växtfälten.

I Kalmartrakten är spannmålssådden i gång sedan några dagar, vilket är en normal start för höstbruket.

– Rapsen är uppe och just nu pågår ogräsbekämpning på flera håll. Enstaka fält bekämpas även mot rapsjordloppa, berättar växtodlingsrådgivaren Therese Tarler.

Kalmarområdet blev hårt drabbat av torkan i somras och har haft ont om vatten, något som slagit mot vall- och majsskördarna.

– Vi räknar med att några börjar slå tredjeskörden av vall i slutet av nästa vecka men de flesta väntar nog till oktober för att få en ordentlig massa att skörda. Majsskörden blev tre veckor tidigare än normalt. Den är väldigt varierande, mellan 30 och 80 procent av en normal skörd. Vattenbristen har gjort att inga kolvar har kunnat utvecklas och näringsvärdet har därför blivit sämre, säger Therese Tarler.

Även ärtskörden blev dålig, cirka hälften av en normalskörd.

I Västmanland kunde höstbruket starta 1-2 veckor tidigare än normalt, främst är det höstraps som har såtts. Den varma sommaren med tidiga skördar har gett mer tid över till höstbruket.

– Ofta hinner man kanske inte med höstbruket här och får vårså i stället. Men i år har det funnits tid att så höstraps, en del korn och vete. En del kunder har undrat om de ska våga så höstvete eftersom vetedvärgsjukan gynnas av tidig sådd, berättar Johan Gottfridsson, HS-rådgivare i södra Västmanland med kunder i Mälardalens slättbygder.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/okad-risk-for-skadegorare-i-rapsen/">Ökad risk för skadegörare i rapsen</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tuffaste-hostbruket-sedan-2012/">2017: Tuffaste höstbruket sedan 2012</a>

Höstbruket har startat tidigare är normalt på de flesta håll. Men det varma väder som nu sveper upp över landet ökar risken för skadedjur på uppkomsten av de nysådda grödorna. Många står nu även i startgroparna för att få en rejäl vallskörd efter sommarens torka, visar ATLs rundringning.[bild]

Höstbruket är i full gång, visar ATLs rundringning. Men det varma väder som nu sveper in över landet ökar risken för skadedjur.