Ulf Aronsson

Leif Öster har profilerat sig i frågor kring naturturism men även som flitig debattör i skogsfrågor. Han är också själv skogsägare med cirka 700 hektar utanför Fors, södra Dalarna, där han dragit i gång ett försök med hyggesfritt skogsbruk.

– Många pratar om det men få testar. Jag har tagit sex-sju hektar för att testa i full skala, säger han.

Ofta när det pratas hyggesfritt gäller det flerskiktad granskog där man plockar ut mogna träd med något tiotals års mellanrum. I luckorna etableras nya granplantor, och så håller man på. Med tall är det svårare eftersom tallen är ett ljusälskande pionjärträd som har svårt att etablera sig under ett befintligt, tätt bestånd. En variant skulle kunna vara självföryngring av tall, om man nu accepterar en fröträdställning och avvecklingen av den som hyggesfritt.

På marken som Leif Öster valt för sitt försök fanns en avverkningsmogen blandskog med ungefär lika delar tall och gran. Försöket inleddes med att all gran togs bort medan de grövre tallarna lämnades.

– Vi gjorde ingen hyggesrensning först och i botten fanns redan 2 200 plantor per hektar. Vi körde med vanliga maskiner och stickvägssystem. Halva nettot fick vi in direkt, och entreprenören tyckte det var riktigt roligt.

– Tanken är nu att vi ska gå in och ta upp små hyggen vart 10:e-15:e år. Då kan tallen komma upp i luckorna, annars blir det bara gran, och målet är att ha kvar en blandskog.

Om det fungerar slipper han också etableringskostnaden, vilket till viss del kan kompensera för merkostnaden med återkommande ingrepp. Många är nyfikna på försöket med hyggesfritt och det har redan kommit en hel del skogsintresserad på studiebesök för att titta.

– För att det är roligt. Jag tycker alla markägare, åtminstone de lite större, borde testa hyggesfritt på någon del av sin fastighet, avslutar Leif Öster.

– Många pratar om det, men få testar.Det säger Leif Öster som provar hyggesfritt i blandskog i Dalarna.