Edvard Hollertz

Arla satsar 52 miljoner kronor på en ny förpackningslinje på mejeriet i Linköping. I pressmeddelandet (5/5) från mejeri­jätten påtalas att investeringen ska möjliggöra högre effektivitet, större volymer och leveranssäkerhet. Med andra ord stordriftsfördelar.

Länge har den i stort sett enda riktningen på mejerimarknaden varit mot större enheter. Men nu har en annan trend börjat skönjas.

Försiktiga men allvarligt menade trevanden märks på sina håll för att ändra strukturen på mejerimarknaden. Som när Ekologiska Lantbrukarna höll stämma i mars i år. Då beslutades det att organisationen ska analysera förutsättningarna för att i Sverige starta ett eller flera helekologiska producent­kooperativ för mjölkproducenter.

I den motion som låg till grund för Ekologiska Lantbrukarnas beslut stod: ”Det finns en stor efterfrågan på lokal och regional mat som de stora förädlingsföretagen har svårt att fånga upp. Det skulle vara positivt om det gick att möta denna efterfrågan med lokalt/regionalt producerade ekologiska mejeriprodukter. Är lantbrukarkooperativa företag som verkar i olika länder med olika marknadsförutsättningar, affärskultur och politiska mål en långsiktigt bra idé?”

Även inom politiken höjs röster för att aktivt stötta småskaliga och nischade mejerier. I riksdagen är det Sverigedemokraterna som verkar ha tagit tanken allra längst. I en kommittémotion (2020) föreslår SD statliga lån till mjölkproducenter som vill ta ut sin andel i befintliga mejerikooperativ för att investera pengarna i ett nytt mejeri. Det statliga lånet ska ges under tiden mjölk­producenten väntar på att få ut sin andel från kooperativet.

Även om de andra partierna inte går så långt som SD verkar oron över centraliseringsgraden vara utbredd. I en rapport om Sveriges sårbarhet från Miljö- och jordbruksutskottet (2020), som alla riksdagspartier står bakom, påtalas att det är viktigt att livsmedelsanläggningarna inte fortsätter att försvinna. Om riksdagen är beredd att lägga kraft bakom orden återstår dock att se.

Men även på marknaden märks en del försök att bygga upp aningen mindre mejerier, där Glada Bondens satsning i Boxholm är det mest högprofilerade. Den höga konfliktnivån mellan den stora aktören (Arla) och uppstickaren (Glada Bonden) är dock, om den är generell, ett hinder i sig för att få fram fler mindre mejerier.

Samtidigt kanske inte konfliktnivån måste vara så hög. Kanske kan rent av stora aktörer vara en förutsättning för satsningar på små och nischade mejerier. I alla fall är det den inställningen som bröderna Björn och Johan Daniels i Orsa har när de intervjuas i Dalarnas Tidningar (13/4) om sin satsning på ett litet mejeri. Till tidningen säger Johan Daniels: ”Vi har 85 kor och tillsammans producerar de 2 700 liter mjölk om dagen. Merparten går till Arla som är stommen i lantbrukets verksamhet och utan den hade Björn och jag inte kunnat eller vågat satsa på vår nischade mjölk.”

Tanken på mindre mejerier verkar sätta sig allt mer. Det här har potential att skapa svåra konflikter, mellan nya och gamla aktörer. Eller så kan en spännande marknad uppstå där innovativa småmejerier och dagens stora aktörer kan samverka för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för svensk mjölkproduktion.

Nischade mejerier bör stöttas för att motverka centraliseringen och trygga livsmedelsförsörjningen, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

Stötta nischade mejerier och motverka centraliseringen.

Ledare: ”Tar riksdagen parti för nya mejerier?”

Företagande

Nischade mejerier bör stöttas för att motverka centraliseringen och trygga livsmedelsförsörjningen.