Att driva mjölkgård innebär ofta att ständigt förbättra och bygga ut för att gården ska kunna försörja även nästa generation eller för att vara säljbar när mjölkbonden pensionerar sig.
Det är naturligtvis bra, men det gör det inte billigare för den som tar över.Mjölkproduktionen är viktig av många skäl, och den bör få villkor som underlättar för unga människor att komma in i yrket. Nya former för mjölkproduktion bör prövas. På andra sidan jordklotet är så kallad sharemilking, ungefär andelsmjölkning, vanlig. Sådan innebär att kostnader och intäkter delas mellan gårdsägaren och en annan företagare, andelsmjölkaren. Det finns flera varianter. Andelsmjölkaren kan till exempel äga besättningen. En sådan variant kallas 50/50, och innebär vanligen att gårdsägaren och andelsmjölkaren delar lika på allt.För mjölkbonden kan det vara ett sätt att trappa ner och låta gården gradvis övergå till efterträdaren. För den som vill bli mjölkbonde kan andelsmjölkning vara en väg in.I tidningen Husdjur berättas om en lagårdsförman som får fem kvigor per år som en del av lönen. Deras avkastning får han inte, men han kan ta djuren med sig om han slutar. Han har kommit upp i 30 kor, och är redo att gå in som andelsmjölkare när hans gårdsägare trappar ner.Nog borde det vara möjligt att också här i Norden bedriva mjölkproduktion på fler sätt än de traditionella, det vill säga på egen gård eller som gårdsarrendator.Visst är det viktigt med traditioner och släktgårdskultur, men sådant får inte bli till hämskor. Om mjölkproduktionen ska upprätthållas måste de beundransvärda människor som, trots inledningens beskrivning, vill prova på livet som mjölkbonde beredas nya möjligheter att nå dit. Det står redan för många tomma lagårdar på den svenska landsbygden.Tänk nytt så fler kan producera mjölk
Mjölkbönder är beundransvärda människor. Det liv de valt innebär bland annat stora kostnader för att etablera sig, mycket arbete, oro för sjukdom och smitta i besättningen samt upprepade kontroller av myndigheter och mejeri. Lönen för mödan är i de flesta fall blygsam, och den är i hög grad beroende av oförutsägbara faktorer som väder, världsmarknadspriser och politik.