Tord Karlsson

Men det är en bra inriktning. Det är bra att LRF uttalat vill framstå som en företagarorganisation och inte som tidigare ha antalet medlemmar som absolut mål.

LRF arbetar brett och har nått framgång i många frågor. Att svenska bönder har ett gott rykte hos konsumenterna och att även politikerna förstod allvaret i fjolårets torka är ett exempel.

Däremot finns det en kritik att organisationen inte intresserar sig tillräckligt för lantbrukets lönsamhetsproblem och agerar mer bestämt för att ta bort svenska särregler och förbättra konkurrenskraften. En större satsning på området kunde vara ett sätt att bli mer attraktiv för lantbruksföretagen.

I somras anställde LRF en hållbarhetsexpert. Det är ett sätt att tackla en viktig samhällsfråga och det sänder signaler både inåt i organisationen och ut i omgivningen. Tänk om LRF kunde tackla lönsamhetsfrågorna på samma sätt och skapa en ”kommandostyrka” under ledning av en lönsamhetsexpert. En person är knappast tillräckligt för ett så omfattande arbete.

För det finns mycket att göra och problemen är inte bara politiska, det handlar lika mycket om företagandet och marknaden. Låt oss ta mjölkproduktionen som exempel. Sverige är det enda land i EU med större mjölkproduktion som inte har lyckats utnyttja att kvotsystemet försvann 2015 till att öka produktionen. Från 2013 till 201 8 har den minskat med 4 procent. Under samma tid har Irland ökat sin produktion med 40 procent, Belgien och Polen med 20, Nederländerna med 13 och Danmark med 12 procent.

Är inte det ett utslag av en alltför klen lönsamhet? Borde inte LRF agera? Under denna tid har i stället kunskapsorganisationen LRF Mjölk monterats ned, vilket känns som att ta ett steg tillbaka.

Vi har nu en livsmedelsstrategi som säger att livsmedelsproduktionen ska öka och det finns inte inskrivet något undantag som säger att mjölken ska sjunka mot botten.

Redan i Konkurrensutredningen 2015 lyftes det faktum att Sverige var ensamt om en beteslag fram som ett hinder för tillväxt och lönsamhet. Frågan måste ställas om det är en tidsenlig konstruktion. Det är en av många stenar att vända på.

Med de täta band som finns mellan bondeorganisationen och kooperationen kan LRF också lyfta frågan om Arlas enhetliga prissättning gynnar den svenske bonden.

Se där ett antal uppgifter för lönsamhetsgruppen. Och det bara inom mjölk, där de flesta redan är medlemmar. För att dra in 30 000 nya medlemmar får den ägna sig åt fler branscher. Ett ökat lönsamhetsfokus skulle gynna LRF och förhoppningsvis också det svenska lantbruket.

LRF har ålagt sig självt ett hårt beting. Antalet företagsmedlemmar ska öka med 30 000 upp till 150 000 till 2030. Det kräver betydligt rappare kliv uppåt än man mäktat med hittills.

LRF har ålagt sig självt ett hårt beting. Antalet företagsmedlemmar ska öka med 30 000 upp till 150 000 till 2030. Det kräver betydligt rappare kliv uppåt än man mäktat med hittills.

Tänk mer på lönsamhet, LRF

Företagande

LRF har ålagt sig självt ett hårt beting. Antalet företagsmedlemmar ska öka med 30 000 fram till 2030.