Mari Nälsén

Klockan är halv sex. Det ljusnar allt mer och snart är det möjligt att tyst tassa ned mot sjön. Det blir av naturliga skäl inte riktigt så tyst som man skulle önska eftersom löven täcker knastrande kvistar och torrt fjolårsgräs.

Sjön ligger spegelblank, isen släppte för bara några dagar sedan och det ligger några isflak kvar här och var. Bosse Nilsson finner ett pass uppe på en bergklint med bra utsikt över bäverhyddan som ligger precis i vattenbrynet.

– Det blir nog bra här, tror jag, säger han.

Längs sjökanten har bävern fällt flera björkar, därför är skogsägaren som äger marken glad över att Bosse Nilsson vill jaga bävern på hans mark. När bävern har sin hydda vid en sjö ställer den sällan till större problem. Men många fällda björkar kan efter några år leda till ekonomiska förluster.

LÄS OCKSÅ <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/far-riva-baverdammar/">Får riva bäverdammar</a>

Bäverjakt bedrivs under våren när man i stort sett inte kan jaga något annat och det är därför som många uppskattar den.

Att sitta på pass mitt i våren i en kakofoni av fågelkvitter är en sällsam upplevelse. Naturen lever. Två grågäss flyger förbi och mitt ute på sjön ses ett sångsvanpar.

PREMIUM <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sa-skyddar-vi-vara-hundar-mot-fastingar/">Så skyddar de sina jakthundar mot fästingar</a>

Bosse Nilsson håller ögonen på bäverhyddan men är också uppmärksam på vattnet runtomkring. Ett säkert tecken på bäver som simmar under ytan är luftbubblor på rad, ett annat är svallvågor. Och sådana syns nu en bit ute i vattnet men det är falskt alarm, bara ett knip-par som simmar en bit ut.

Han sitter tyst och väntar, att jaga bäver är just inte stort sett annat än att vänta. Jagar man under morgonen är bävern redan ute på födosök och väntas tillbaka till hyddan.

Efter en timme börjar Bosse Nilsson skruva på sig en aning. Runtom sjön har folk vaknat. En bil startar, en hund skäller och någon ger sig av med en traktor. Plötsligt plaskar det till, det karaktäristiska plasket när en bäver slår sin platta svans i vattenytan för att varna. Det är inne i en vik och mellan passet och viken växer täta granar. Den lilla vind som finns ska inte ha avslöjat jägaren men bävern är misstänksam och visar sig inte.

Bosse Nilsson bestämmer sig för att smyga längs stranden och försöka få syn på den och gör ett tappert försök men lyckas inte se annat än fler fällda träd. Precis när han kommer tillbaka plaskar bävern irriterat igen och nu har den vågat sig fram och ligger fullt synlig 50-60 meter ut i vattnet. Jägaren sitter bakom en buske och högt över vattnet och kan omöjligt vara synlig, inte heller finns möjlighet att bävern fått vittring. Men ändå ligger den där, helt stilla.

Säkerheten gör att Bosse Nilsson inte kan skjuta, träffområdet på en bäver med huvudet precis i vattenlinjen är stort som en femkrona, alltså är risken för skadeskjutning stor. Det saknas dessutom kulfång och en studsarkula kan färdas långt över en spegelblank vattenyta.

Läget är låst, bävern ligger på exakt samma plats, simmar en meter åt vardera håll, slår svansen i vattenytan då och då men ligger stilla långa perioder. Efter 40 minuter är den fortfarande kvar på samma ställe. Bosse Nilsson beslutar sig för att ge upp, jobbet väntar och bävern finns kvar en annan morgon eller kväll.

När han reser på sig och börjar plocka ihop sina saker dyker bävern ljudlöst och försvinner. Det enda som syns är ringar på vattnet.

Bävern får jagas mellan 1 oktober och 10 maj i Götaland och Svealand och mellan 1 oktober och 15 maj i Norrland.

Bäverköttet kan med fördel tillagas och är en delikatess. Pälsen och tänderna är fina troféer. Förutom den allmänna jakttiden då man får jaga bäver kan man utan tillstånd riva bäverdammen men inte hyddan under sommarhalvåret om man har stora besvär av gnagaren.

Det bedrivs också omfattande fällfångst av bäver på platser som invid större vägar. För att få använda slagfällan Conibear som är mest vanlig måste man vara utbildad fångstman.

Uppskattningsvis skjuts 5 000 - 10 000 bävrar årligen . Det är färre än den årliga tillväxten i stammen.

LÄS MER <a href="http://www.atl.nu/skog/jagade-baver-skot-radjur/">Jagade bäver - sköt rådjur</a>

På grund av sitt värdefulla skinn och sitt gäll jagades bävern tidigare, så hårt att den på 1800-talet var den utrotad i många länder, däribland Sverige.

Runt 1920 återinplanterades bävern i Sverige med lyckat resultat. 2005 var den svenska stammen 130 000 djur. Sedan dess har den fortsatt öka.

Bävern är anpassad för ett liv i vatten. Pälsen är väldigt tät för att isolera mot väta och köld. När den simmar använder den de stora simhudsförsedda bakfötterna för att skjuta fart och svansen som styrorgan. Den kan vara under ytan upp till 15 minuter.

Bävern lever i familjegrupper som består av ett par och deras avkomma. De bor i byggda hyddor eller hålor grävda i strandbrinken. Den förekommer i alla typer av inlandsvatten.

Den kan ställa till stora problem där den dämmer och sätter jordbruksmark och skogar under vatten vilket skapar oro hos jord- och skogsägare. Men oftast är inte bävern ett stort problem utan en resurs i form av ett jaktbart vilt som kan jagas under våren när det annars råder jaktförbud på i stort sett allt annat. Häng med på bäverjakt!

Den kan ställa till stora problem för jord- och skogsägare – men kan också vara en resurs.