Greger Ekman

Det kommer att byggas åtskilliga mil kraftledning de kommande åren. Otroligt många markägares fastigheter kommer att beröras, vare sig de vill det eller inte.

Markägarorganisationerna bör kraftsamla för att se till att intrången ersätts till det fulla marknadsvärdet. Förstärkningen av elnätet är inget landets jord- och skogsbrukare ska sponsra med låga intrångsersättningar.

Vi är mitt inne i vinterns kallaste period vilket driver upp elanvändningen och elpriserna, som tidvis varit över två kronor per kilowattimme, vilket leder till stoppad produktion för stora elförbrukare så som massa- och pappersindustrin.

Det är uppenbart att elsystemet behöver tillföras mer elproduktion och mer nätkapacitet för att klara framtidens elförsörjning.

Nyligen pekade en utredningsgrupp inom riksdagens miljö- och jordbruksutskott på att lantbrukets sårbarhet på grund av elbrist bör uppmärksammas. Särskilt animalie­produktionen är beroende av stabil elförsörjning.

Svenska Kraftnät som har ansvaret för stamnätet har aviserat en omfattande nätutbyggnad för att säkerställa elförsörjningen mot bakgrund av den kraftigt ökande elanvändningen som kommer av elektrifieringen av industrier och transporter.

75 miljarder kronor ska investeras fram till 2040.

Över 200 mil ledningsgator planeras i stamnätet, sedan tillkommer mindre kraftledningar i distributionsnätet. Inte minst måste många stora vindkraftsprojekt anslutas.

Helt säkert nödvändiga investeringar. Men de innebär också att många skogsägare mot sin vilja tvingas avstå sin skog och många jordbrukare får nya kraftledningsstolpar i sina åkrar. De som drabbas ska ha full ersättning för detta.

Kraftledningsmark upplåts med ledningsrätt till nätägaren på evig tid. Det innebär att, trots att marken inte byter ägare, intrånget har samma effekt som om marken exproprierades fullständigt. I de flesta fall är det endast jakten i kraftledningen som har något värde för mark­ägaren.

Ersättningarnas beräkning tar i dag inte tillräcklig hänsyn till markägarnas förlust. Den så kallade skogsnormen som är den värderingsmodell Lantmäteriet i regel använder tar inte hänsyn till förlusten av markvärdet.

Värderingen är inriktad på att fånga värdet av skogsproduktionen på marken – inte vad marken totalt sett är värd vid en försäljning.

Skogsnormen har dock sina förtjänster vid små intrång. Men när det handlar om stora intrång på flera hektar, ibland så stora att arealen är tillräckligt stor för att utgöra en egen fastighet, slår modellen snett.

Inför denna anstormning av ledningsrättsärenden och intrångsvärderingar bör landets markägarorganisationer och skogsbolag fundera på hur man ska säkerställa att intrångsersättningarna motsvarar hela den skada markägarna drabbas av.

Förstärkningen av elnätet ska landets jord- och skogsbrukare inte behöva betala. De som drabbas av intrång bör få betydligt högre ersättning.

De som drabbas av intrång bör få betydligt högre ersättning.

Ta betalt för kraftledningsmark

Lantbruk

LEDARE | Förstärkningen av elnätet ska landets jord- och skogsbrukare inte behöva betala. De som drabbas av intrång bör få betydligt högre ersättning.