Marcus Frennemark

Danskt ekipage för spridning av surgjord flytgödsel. I fronttanken på traktorn finns svavelsyran.

Nu vill andra Östersjöländer ta efter det danska exemplet. I projektet Baltic Slurry Acidification ska investeringar och fältförsök genomföras i Sverige och fem andra länder runt Östersjön.

Gödseln kan surgöras direkt i stallet, i gödselbrunnen/lagringsanläggningen eller i anslutning till spridning. Den senare varianten är den vanligaste och i Danmark är det ofta maskinstationer som investerat i tekniken.

<h3>Har testats i västsvenska försök</h3>

Redan för några år sedan testades syrad gödsel i västsvenska fältförsök. Under fjolåret gjordes fältförsök med surgjord gödsel i Uppland inom ramen för Baltic Slurry Acidification.

Nötflyt surgjordes i samband med spridningen och spreds mellan första- och andraskörden i en gräsdominerad vall. Skörden blev 8 procent högre jämfört med försöksled där samma giva obehandlad gödsel hade lagts.

– Det stämmer väl med de danska erfarenheterna och med tidigare svenska försök. Surgörningen gör att ammoniakavgången minskar och att kvävet utnyttjas effektivare, säger Erik Sindhöj, koordinator för projektet och forskare på RISE.

Skördeökningen av surgjord gödsel kan bli högre eller lägre. Mycket beror på väderleken vid spridningstillfället. Är det torrt och blåsigt så blir ammoniakavgången högre och då är nyttan av surgörningen större.

<h3>Hög effekt av syrad grisgödsel</h3>

Syrad grisgödsel ger högre effekt eftersom andelen ammoniak är högre. Även rötrester kan surgöras och då försvinner så gott som all emission av metan. Men här är pH-värdet högt och det krävs stora mängder syra för att sänka det och lönsamheten försämras.

Ekonomin i att surgöra gödsel är ännu så länge tveksam. Utrustningen kostar liksom den tillsatta svavelsyran, där det också finns särskilda transportregler att ta hänsyn till. En bonuseffekt är att den surgjorda gödseln också blir en gödsling med svavel.

– I Danmark visar kalkylerna på ett litet plus, säger Erik Sindhöj.

Han tror dock att det behövs ett investeringsstöd för att lantbrukare och maskinstationer runt Östersjön ska ta till sig den i och för sig väl beprövade tekniken.

Vad innebär det om alla Östersjöländer kan nå danska siffror och surgöra 20 procent av all gödsel?

– Det skulle minska emissionerna av ammoniak väsentligt. Speciellt i länder som Tyskland och Polen, där det finns en stor animalieproduktion, säger Erik Sindhöj.

LÄS OCKSÅ <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/surgjord-godsel-gav-hogre-skord/">Surgjord gödsel gav högre skörd</a>

LÄS OCKSÅ <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/battre-skord-med-strukturkalkning/">Nytt försök gav bättre skörd</a>

Ett EU-projekt där Östersjöländerna Sverige, Tyskland, Polen, Litauen, Lettland och Estland ska minska emissionerna från animalieproduktionen genom att surgöra gödsel med svavelsyra. Projektet började 2016 och löper fram till och med februari 2019.

På Borgeby Fältdagar finns projektet i montern H56. Där invigs torsdagen 29 juni kl 13 Sveriges första system för surgörning av gödsel.

Kvävet i gödseln utnyttjas effektivare om pH-värdet sänks till 6,4 eller lägre genom tillsats av syra. Det ger högre skörd, men framför allt miljöfördelar. Danmark är föregångslandet, där surgörs 20 procent av flytgödseln.

Sänkt ph-värde gör att kvävet utnyttjas effektivare.