Marcus Frennemark

”Kina är ett jätteproblem. Spridningen har gått extremt snabbt och man har dessutom hittat smittan i kinesiska köttprodukter vid gränskontroller i Japan, Sydkorea och Taiwan”, säger Karl Ståhl, SVA.

Det pågående utbrottet i EU, som tog sin början 2014, är ännu inte under kontroll och under 2018 konstaterades smittan i tre nya länder: Belgien, Bulgarien och Ungern. Utbrottet i Belgien i september var speciellt anmärkningsvärt eftersom det inträffade nästan 100 mil från tidigare smittat område.

Det första belgiska fallet var ett vildsvinskadaver som hittades nära en stor motorväg. Allt pekar därför på att smittan förflyttats med människans hjälp, exempelvis genom att en charkprodukt som innehöll smitta transporterats och hanterats så att vildsvin kommit åt den.

– Ju längre tiden går innan man får kontroll på smittan i Europa och ju större område som är drabbas, desto större är sannolikheten för att den här kedjan av händelser ska ske och att vi får in smittan i Sverige, säger Karl Ståhl.

Belgien var andra ”hoppet” som smittan gjorde i EU. Förra gången var när den 2017 plötsligt dök upp i Tjeckien, 40 mil från närmaste utbrott.

Både Belgien och Tjeckien har lyckats hålla tamgrisarna fria från smittan än så länge. I Belgien upptäcker man fortfarande nya fall på vildsvin och det smittade området ligger farligt nära franska gränsen. Men i Tjeckien är det snart ett år sedan man hittade sitt senaste fall och det var ett kadaver som troligen hade legat dött i några månader.

– Upptäcks det inga nya fall så kan det området snart friförklaras och det blir i så fall det första området där det sker, säger Karl Ståhl.

I Rumänien har smittan fått störst spridning bland tamgrisar och myndigheterna har ännu ingen kontroll på spridningen. Vanligast är att smittan dyker upp i små besättningar, men den har också konstaterats i en av EU:s största besättningar med 140 000 suggor.

– Man har även hittat smittan på ett slakteri, vilket innebär att den kan finnas i fryst kött där viruset överlever i åratal, säger Karl Ståhl.

Kina, världens största grisland, fick sina första fall av afrikansk svinpest under 2018 och på några månader har smittan spridit sig både bland tamgris och vildsvin över större delen av landet.

– Kina är ett jätteproblem. Spridningen har gått extremt snabbt och man har dessutom hittat smittan i kinesiska köttprodukter vid gränskontroller i Japan, Sydkorea och Taiwan, säger Karl Ståhl.

Arbetet med att begränsa smittspridningen handlar om att isolera de områden där smittade vildsvin har påträffats. Inne i själva fyndområdet och i en buffertzon utanför lämnas vildsvinen till en början i fred. Döda djur forslas ut och undersöks.

I en skyddszon längst ut intensifieras jakten på vildsvin för att om möjligt göra området helt fritt från vildsvin. Avsikten är att hålla smittan kvar i fyndområdet tills den dör ut av sig själv.

För svenska grisföretagare är det viktigaste att upprätthålla ett gott smittskydd. Det skyddar mot afrikansk svinpest likväl som mot andra smittsamma sjukdomar.

På nationell nivå handlar det om att informera om riskerna med köttprodukter från andra länder och vad som kan hända om matrester hamnar i naturen.

Danmark håller som bäst på att bygga ett drygt 70 kilometer långt staket vid gränsen mot Tyskland för att hindra vildsvin från att komma in landvägen.

– De flesta skulle nog säga att det inte är effektivt. Men ur dansk synvinkel, där det skulle kosta elva miljarder kronor om de får ett enda fall, är det nog förståeligt. De vill inte ha in vildsvin alls och de som ändå tar sig in tänker de skjuta, säger Karl Ståhl.

<h3>Afrikansk svinpest</h3>Smittsam virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Smittar inte människa.Dödligheten är hög bland både vildsvin och tamgrisar och både vaccin eller behandlingsmöjlighet saknas.Det tar oftast tre till sju dagar från smittotillfället till det att grisarna visar symtom.Flera symtom förekommer: Hög feber, förlorad aptit, diarré, stapplande gång och rödlila områden på huden är några. Plötsliga dödsfall utan andra symtom förekommer. Det är vanligt att enstaka djur drabbas innan smittan spridit sig. Symtomen är desamma hos tamgris och vildsvin. Sjuka vildsvin gömmer sig ofta och hittas inte förrän de är döda.Afrikansk svinpest omfattas av epizootilagen, vilket innebär att det är anmälningsplikt på sjukdomen. Djurägare anmäler misstankar till sin veterinär. Döda vildsvin som hittas anmäls till Statens veterinärmedicinska anstalt.<h3>Så skyddar vi oss mot att bli smittade</h3>Smittspridning sker genom direktkontakt mellan djur eller indirekt via människor, redskap, fordon, etc. Viruset dör vid upphettning, men kan leva i flera år i kylda eller frysta kött- och charkprodukter. Smittade produkter som transporteras vidare av människan är därför en viktig del av smittspridningen.Några saker att tänka på:• Ta inte med kött eller köttprodukter från länder där smittan finns.• Släng inte matavfall i naturen eller i öppna komposter.• Mata inte grisar med matrester.• Se till att alla besökare på gården använder gårdens egna skyddskläder.• Besök inte svenska gårdar inom 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländska besättningar.<h3>Vad händer om ett smittat djur hittas i Sverige?</h3>Jordbruksverket har en beredskapsplan för tamgris och en strategi för bekämpning bland vildsvin.Om ett utbrott sker i Sverige är det troligaste scenariot att det sker bland vildsvin. Då ökas fokus på biosäkerhet för tamgrisbesättningar i fyndområdet, vilket kan innebära transportförbud och andra restriktioner.Strategin är att smittade vildsvin ska vara ostörda och stanna i fyndområdet tills de dör eller kan skjutas. Det innebär att restriktioner kan läggas på friluftsliv och allemansrätt. Runt fyndområdet ska en utökad jakt på vildsvin minska risken för att fler vildsvin ska hitta in i fyndområdet.Om fall på tamgris konstateras avlivas samtliga djur i den drabbade besättningen och anläggningen saneras. En skyddszon på tre kilometer och en övervakningszon på tio kilometer inrättas där bland annat restriktioner för transporter införs.

Afikansk svinpest finns i ett tiotal länder i vår närhet och kan sprida sig till Sverige.– Risken är förhöjd, men går inte att kvantifiera. Vi kan alla bidra till att minska risken genom medvetna val, säger Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.

Expertens varning – smittan kan sprida sig till Sverige: ”Risken är förhöjd”.