Cecilia Persson

Mjölkkor på bete med sina kalvar i ett SLU-projekt. Frågan är om det blir en vanligare syn på sommarbeten i framtiden.

Professor Sigrid Agenäs, som leder studien om kor och kalvar tillsammans, låter övertygad. Om tjugo år behöver mejeribranschen ha anpassat sig till konsumenter som vill se en annan uppfödning än den nu dominerande.

– Branschen måste kunna erbjuda en grupp konsumenter mejeriprodukter från system där ko och kalv går tillsammans, annars väljer de bort mejeriprodukter. Jag tror absolut att det finns utrymme för en nischproduktion, säger hon.

Men Stefan Gård, ordförande för organisationen Sveriges Mjölkbönder, är inte lika säker.

– Det är väl bra att de forskar i detta. Man ska inte förringa det. Men vi måste vara observanta på hur studien tas emot, så att detta inte blir norm. Det är jag livrädd för, i så fall ifrågasätts hela den normala mjölkproduktionen, säger han och fortsätter:

– Och personerna som man försöker blidka köper inte våra produkter i alla fall.

<h3>Forskning om senare avvänjning </h3>

Men hur påverkas djurvälfärden när mjölkkor och kalvar separeras senare? Den gängse uppfattningen är att lidandet blir minst om ko och kalv skiljs inom ett dygn efter födseln, och även Krav ändrade sina tidigare regler om fler dygn ihop.

Stefan Gård, som både har köttkor och mjölkkor på sin gård, är tveksam till om det finns bättre alternativ än dagens.

– När jag tar isär köttkalvarna blir det ett elände och jätteoroligt i stallet. Vad händer i stället om man skulle göra så med mjölkkorna? Jag tror inte att det blir bra, säger han.

Det är dock ont om forskning om just det. I projektet har SLU hittills studerat en grupp om tolv kalvar som separerades helt från korna när de var tre-fyra månader.

– Vi märkte inte så mycket på kalvarna när de flyttades. Däremot var korna oroliga, som man förväntar sig, i ungefär tre till fyra dagar. De var inte i panik utan mer irriterade och sedan var det lugnt, säger Sigrid Agenäs.

<h3>Några iakttagelser från projektet hittills: </h3>Juverhälsa/smittlägeInga fler mastiter eller spensår, dock ser forskarna korsdiande kalvar vilket ökar risken för smittspridning. KalvhälsaInte mer diarréer eller hosta än hos kontrollgruppen. Upplevelsen är att kalvarna repar sig snabbare. Betydligt snabbare tillväxt hos försökskalvarna än kontrollgruppen. MjölkningssystemFörsökskorna mjölkas i en DeLaval VMS-robot som fungerar på fjärdedelsnivå, mjölkningen anpassas om kalv har diat mer i någon spene. MjölkproduktionI genomsnitt tio kg mindre mjölk per ko och dygn i roboten under första tiden tillsammans. Sämre mjölknedsläpp i roboten hos en del kor. Anpassning av stallinredningUtgifter på cirka 60 000 kronor. Ladugården har försetts med fyra särskilda grindar som köpts in. Kalvgömma har byggts dels genom att skilja av några liggbås, dels på en befintlig yta i anslutning till liggavdelningen. Utöver det används ett mobilt skjul i kalvgömman på bete, skjulet kan flyttas med traktor. Källa: Sigrid Agenäs, SLU.

Intresset för SLU:s ko- och kalvstudie är stort. Men projektet möter också kritik – och väcker frågor om vad som är bäst för djurvälfärden.

SLU:s studie om mjölkkor och kalvar ihop får kritik från Sveriges Mjölkbönders ordförande Stefan Gård.