Den vitryggiga hackspetten är en av många arter som för en hotad tillvaro i svensk natur. Arkivbild.

Att bromsa utrotningen av arter och skydda jordens biologiska mångfald är minst lika viktigt för mänsklighetens framtid som att hejda klimatförändringarna. Det konstaterade den internationella panelen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) i en omfattande rapport förra året, med hänvisning till hur vår matförsörjning och ekonomi är helt beroende av fungerande ekosystem.

Som ett led i arbetet att skydda den biologiska mångfalden kom en majoritet av världens länder för tio år sedan överens om 20 mål som skulle vara uppfyllda senast 2020. De kallas för Aichimålen, och slogs fast inom FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD).

När målen nu utvärderas visar det sig att i stort sett inget land har lyckats uppfylla dem – och Sverige är inget undantag. Enligt en ny rapport från Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen har inget av målen uppfyllts fullständigt i Sverige, och endast 4 av de 20 målen kan betraktas som åtminstone delvis uppfyllda.

För ett av målen, att förhindra utrotning av arter, har utvecklingen till och med gått bakåt. Antalet rödlistade och hotade arter har ökat i Sverige sedan Aichimålen slogs fast.

– När det blir skarpt läge får den biologiska mångfalden fortfarande stryka på foten. Därför krävs det tydliga krafttag, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

<a href="https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/vanliga-fragor-och-svar/">Artdatabanken skriver på sin hemsida</a> att det inte bara är sällsynta arter som kan bli rödlistade. Arter som är relativt vanliga, men vars populationsstorlek minskat kraftigt kan också bli rödlistade. Exempel på det är ask och kråka som rödlistats på A-kriteriet.

De två miljöorganisationerna bakom rapporten efterlyser ett samlat politiskt grepp för att skydda den biologiska mångfalden, ungefär på samma sätt som det numera finns en handlingsplan och ett ramverk för Sveriges klimatarbete.

– Det finns många målkonflikter när det gäller biologisk mångfald, så det behövs en samlad plan, motsvarande klimathandlingsplanen, och en nationell samordning för att det inte bara ska bli spridda skurar av punktinsatser, säger Karin Lexén.

Rapporten lyfter även fram vissa framgångar. Det handlar till exempel om ökat stöd för att återställa våtmarker och vattendrag, stöd till naturbetesmarker samt åtgärdsprogram för att förbättra läget för fjällräven.

Karin Lexén påpekar också att det har gjorts ett antal stora utredningar som nu ska resultera i lagförslag, som kan få stor betydelse för den biologiska mångfalden – till exempel skogsutredningen, strandskyddsutredningen och miljömålsberedningens havsmiljöutredning. Men det beror helt och hållet på hur lagförslagen sedan landar, tillägger hon.

– Om inte naturkrisen får stå i centrum kan det få stora negativa konsekvenser. Sverige borde kunna prestera betydligt bättre i en internationell jämförelse, men än så länge går det alldeles för trögt. Framför allt behövs ett samlat grepp, nu är det för vagt, säger Karin Lexén.

Miljö- och klimatminister Per Bolund vill inte kommentera kritiken i rapporten innan han har hunnit läsa den noggrannare, meddelar han TT via sin pressekreterare.

<h3>Fakta: Endast fyra av Aichimålen delvis uppfyllda i Sverige</h3>2010 klubbades de 20 Aichimålen inom FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Sverige lovade tillsammans med en majoritet av världens länder att uppfylla målen senast 2020.Målen är i sin tur uppdelade på delmål och handlar bland annat om att hindra förlust av viktiga livsmiljöer, uppnå ett hållbart fiske, ett hållbart jord- och skogsbruk, stoppa föroreningar, säkra en genetisk mångfald, öka den vetenskapliga kunskapen samt ta bort subventioner av verksamhet som skadar den biologiska mångfalden.Enligt rapporten ”Global Biodiversity Outlook 5”, som släpptes i augusti 2020 av CBD, gick det dåligt för de flesta länder att klara målen, och inget av målen såg då ut att bli uppfyllt av samtliga länder.Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen har nu i rapporten ”Biologisk mångfald – nuläge och vägen framåt” utvärderat hur Sverige har klarat av att uppfylla målen.Resultatet visar att Sverige inte har lyckats uppfylla något av målen helt och hållet. Fyra av målen är delvis uppfyllda och för flera av de resterande målen rapporteras vissa framsteg eller ingen förändring alls.För mål nummer 12, som går ut på att förhindra utrotning av kända hotade arter, har utvecklingen enligt rapporten gått bakåt. Antalet rödlistade och hotade arter har ökat.Källa: CBD, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden

Inget av de 20 FN-mål om biologisk mångfald som Sverige lovade att klara av till 2020 är fullständigt uppfyllt. Det framgår av en ny, gemensam rapport från Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden.

Inget av de 20 FN-mål om biologisk mångfald som Sverige lovade att klara av till 2020 är fullständigt uppfyllt.

Sverige missar mål om biologisk mångfald

Skog

Inget av de 20 FN-mål om biologisk mångfald som Sverige lovade att klara av till 2020 är fullständigt uppfyllt. Det framgår av en ny, gemensam rapport från Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden.