Ann-Helen Meyer von Bremen

Slakterierna är designade för kor som är vana att bli hanterade av människor, men nu är allt fler kor är frigående och mindre tama. Det måste slakterierna anpassa sig efter, menar Sophie Atkinson.

Sophie Atkinson har under nästan 20 år på SLU forskat om djurvälfärd på slakterier och doktorerat på bedövning av grisar och boskap. För tre år sedan ledde hon en forskningsstudie om bedövning av grisar där man jämförde koldioxid, som är den gas som används på slakterierna, med en blandning av kväve och koldioxid. SVT:s program "Köttets Lustar" visade ett av de filmade försöken med skrikande och kämpande grisar. Reaktionerna blev starka.

Hur vanligt är det att grisarna beter sig på det sätt som vi såg i filmen?

– Jag skulle säga i 90 procent av fallen. Jag har även jobbat med slakterier i Schweiz och gjort exakt samma studie och grisarna betedde sig precis likadant, säger Sophie Atkinson.

Sophie Atkinson säger att det inte råder någon tvekan om att grisarna lider och känner smärta och att detta lidande kan vara upp till ett par minuter från det att koldioxiden har sprutats in.

I debatten som följde framställdes det som att det var snudd på omöjligt att förbättra bedövningen, men Sophie Atkinson menar att det borde gå att modifiera de befintliga systemen.

– Bedövning av grisar i grupp är utmärkt, men ingen har tidigare undersökt vad som händer under bedövningen. Jag tror att det är fullt möjligt att ha ett mycket bättre system, men det kräver mera forskning.

Hon tycker också att det finns en hel del som kan förbättras när det gäller hanteringen av levande lamm och boskap på slakterierna. Där tycker hon att Sverige har halkat efter andra länder, inte minst när det gäller Krav-slakten. Hon tycker sig se en "hemmablindhet” som gör att man missar basala brister i djuromsorgen som vassa ting som skadar djuren i transportbilen eller på slakteriet, höga ljud från slakten som skrämmer de djur som väntar på att bli bedövade samt trånga gångar och passager där djuren har svårt att ta sig fram och därför blir stressade.

– Slakterierna är dessutom designade för djur som är vana att bli hanterade, men nu får vi allt fler kor som är frigående, både inomhus och utomhus och som är lite mindre tama, och då måste man anpassa sig efter det.

Det finns dock en stor vilja och öppenhet från slakterierna att lära sig mera, merparten av Sophie Atkinsons forskning har varit helt eller delvis finansierad av just industrin.

– De slakterier som har följt mina råd och gjort de enkla förändringar som det oftast är frågan om, har också sett att det har lönat sig, avslutar Sophie Atkinson.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/doms-for-djurplageri-sagade-av-horn/">Sågade av horn utan bedövning - åtalas</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/slu-forskare-far-bidrag-till-forskning-om-mobil-slakt/">Forskare studerar mobil slakt</a>

<h3>Sophie Atkinson</h3>Bor: På en gård utanför Uppsala där hon har hästar, hundar och katter.Bakgrund: Uppväxt på en gård i Australien där hon också har arbetat praktiskt med djurhantering, främst vid sjukdomsutbrott och naturkatastrofer. Examen: Utbildad agronom i Australien, mastersexamen i husdjursvetenskap på SLU, doktorerat i bedövning av grisar och boskap.Arbete: Konsult och rådgivare när det gäller hantering av djur, både på slakterier och ute på gårdar, i Sverige och utomlands. Har senast jobbat för HK Scan i Finland, haft utbildning för transportörer i Sverige och ska snart göra filmer för Växa om djurhantering för lantbrukare. Driver företaget Smart djurhantering.Övrigt: ”Nej, jag är inte vegan. Jag äter gärna kött.”<h3>Så gjordes studien</h3>Försöket genomfördes 2015 och syftet var att jämföra skillnaderna mellan bedövning av koldioxid (som används i Sverige) och en blandning av kväve och koldioxid. Studien omfattade drygt 1 800 grisar. Ett stort antal grisar filmades och ljud spelades in under hela bedövningen. Slutsatsen var att bedövningen, oavsett gasblandning, innebar stress och lidande för djuren och att det kunde vara upp till två minuter från det att gasen sprutades in till medvetslösheten inträdde, för kväveblandningen dröjde det ännu längre. Studien var ett samarbete mellan flera forskare, där Sophie Atkinson var huvudansvarig.Ta del av studien <a href="https://www.researchgate.net/publication/280026394_Group_stunning_of_pigs_during_commercial_slaughter_in_a_Butina_pasternoster_system_using_80_nitrogen_and_20_carbon_dioxide_compared_to_90_carbon_dioxide">här</a>.

Sophie Atkinson är forskaren bakom filmen på koldioxidbedövade grisar som visades TV-programmet "Köttets Lustar". – Sverige ligger efter internationellt när det gäller djurvälfärden i slakten, säger hon.

Sophie Atkinson är forskaren bakom filmen på koldioxidbedövade grisar som visades TV-programmet "Köttets Lustar".