Fredrik Reinfeldt åkte till toppmötet i Bryssel med ambitionen att skära i EU:s jordbruksbudget. Det lyckades han med. Han lyckades ännu bättre med att skära i Sveriges. EU:s totala budget för jordbrukspolitiken minskar med runt 11 procent, jämfört med föregående budgetperiod. Motsvarande siffra för Sverige är 17 procent.
Skär ned
Tittar man på direktstöden vill toppmötet skära ned dem med 11 procent. Men Sveriges minskar med närmare 16, ungefär 811 miljoner euro.– För Sveriges del så kommer den övervägande effekten från den totala budgetreduceringen, säger Per Andersson på landsbygdsdepartementet.Nedskärningen hade kunnat bli ännu större, om Sverige skulle ha bekostat höjningen av stöden för de länder som i dag har lägst bidrag. Men det kommer antagligen inte att ske då de svenska stöden redan är så pass låga.
Fast formel
När det gäller direktstödens fördelning mellan medlemsländerna är formeln relativt fast, förutsatt att EU-parlamentet godkänner den delen av långtidsbudgeten. Där finns inte mycket för jordbruksministrarna att förhandla om när långtidsbudgeten väl är klubbad.Med landsbygdsstöden är det annorlunda. Det officiella beslutet från toppmötet lämnade fördelningen till jordbruksministrarna. Men precis som vid mötet i november fanns det förslag på fördelning som underlag i förhandlingarna. Enligt det får Sverige runt 1 550 miljoner euro, en minskning från dagens tilldelning på drygt 21 procent.
Lovade gå långt
När ATL i december avslöjade de siffror som cirkulerat vid det nyss avslutade toppmötet var Sveriges del 1 535 miljoner euro, 22 procent mindre än i dag.Då bedyrade landsbygdsminister Eskil Erlandsson att han var villig att ”gå mycket, mycket, mycket långt” för att förhindra en så dramatisk nedskärning av de av Sverige omhuldade landsbygdsstöden.Hur långt han, eller Fredrik Reinfeldt, gick för att få upp summan med en procent är oklart.
Minskar trots tillskott
Trots de extra tillskotten minskar de svenska landsbygdsstöden mer än vad de gör i EU-budgeten totalt, där de skärs ned med runt 16 procent.– Det är ju ett lite märkligt slutresultat, att svenskarna som har tyckt att vi ska ha mer landsbygdsprogramstöd får en sämre tilldelning än snittet, konstaterar Lars-Erik Lundkvist, LRF:s politiske expert.