Marcus Frennemark

Och nu stundar sju goda år? Nja, det lär bli en kamp på marknaden om varje krona när samhället öppnar upp efter pandemin.

2020 var på många sätt ett riktigt bra år för nötköttsbönderna.

Efterfrågan på svenskt nötkött ökade när pandemin ritade om konsumtionsmönstret. Folk slutade gå på krogen och lagade mat hemma.

Avräkningspriserna höjdes i flera omgångar. Produktionen ökade också något, men kunde inte fullt ut möta den ökade efterfrågan. Slakteriföreträdare vittnade om att åtskilligt mer kunde ha sålts om slaktdjur stått att uppbringa.

När 2020 summerades hade marknadsandelen för svenskt nötkött ökat med 4,5 procentenheter till 60,5 procent, den högsta andelen sedan 2004, och detta trots att konsumtionen faktiskt minskade.

Den positiva prisutvecklingen har fortsatt under 2021 och det är vackert så.

Men det bör påpekas att prisutvecklingen det senaste året är en återställare efter ökenvandringen. Det var nämligen inte förrän i början på innevarande år som prisnivån från vintern 2018 överträffades. Tittar vi på medelpriser så överträffas faktiskt de tre senaste årens prisnivå av både 2016 och 2017.

Möjligheterna för svenskt nötkött att fortsätta knapra marknadsandelar förefaller vara goda. Frågan är om produktionen hinner med.

Fjolårets produktionsökning var blygsam och erövrades till priset av en ökad kvigslakt. Antalet mjölkkor ökade visserligen under fjolåret, men dikorna blev färre. I nötköttsproduktionen räknas alla kor som föder kalvar och summerar vi har det aldrig funnits så få kor i Sverige som i decemberräkningen 2020.

Detta pekar på att produktionen kan stagnera eller till och med minska framöver.

Men det finns pilar som strävar uppåt också.

Under de senaste tio åren har kalvslakten halverats. Fler kalvar föds alltså upp och tillför därmed större volymer när de senare slaktas som ungnöt eller vuxna djur. I decemberräkningen ökade också antalet kalvar för första gången på flera år.

Pandemin har hjälpt svenskt nötkött. När samhället så sakteliga öppnar upp igen kommer Svenssons säkert att vilja äta på lokal igen, men kommer de att bry sig om varifrån köttet kommer?

Sverige säger sig vilja införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött även inom restaurang och storhushåll. Livsmedelsverket arbetar sedan snart två år på regeringens uppdrag med att ta fram underlag för en anmälan till EU-kommissionen om detta. När anmälan väl har nått Bryssel kommer det att ta sin modiga tid innan kommissionen godkänner densamma.

Restaurangbranschen, som redan innan pandemin var skeptisk till ursprungsmärkningen, är nu en av de stora krisbranscherna. Kommer regeringen att våga utmana krögarna med ett krav på ursprungsmärkt kött?

Ska köttets ursprung bli en brännande fråga är det näringen som får baxa upp den på restaurangbordet.

Just nu toppar Sverige EU-listan över bäst betalda nötkött. De länder som står för en stor del av det importerade nötköttet (Irland, Nederländerna, Polen och Tyskland) har alla en klart lägre prisnivå.

Detta är inte unikt, men det ger en föraning om att det kan bli tufft att få en hårt ansatt krogbransch att stå emot det billigare utländska köttet.

Pandemin hjälpte det svenska nötköttet att ta hem spelet i dagligvaruhandeln. Med sommaren och vaccinsprutan i antågande öppnar restaurangerna igen. Då stundar slaget om krogen och det lär bli svårare att vinna.

2020 bjöd på välbehövliga höjningar av avräkningspriset för svenskt nötkött. Nu bör såren efter torkåret 2018 ha läkt ut för näringen som helhet, även om enskilda företag fortfarande kämpar.

Men kan bli kamp om varje krona efter pandemin.

”Svenskt nötkött är tillbaka på banan”

Marknad

Efterfrågan ökade i fjol – men kan bli kamp på marknaden om varje krona när samhället öppnar upp efter pandemin, spår ATL:s Marcus Frennemark.