facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Svenskt jordbruk under lupp

Förutsättningarna för svenskt jordbruk är inte bra nog. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska ta reda vad som håller emot. Det är ett vällovligt initiativ men det finns invändningar, tycker ATL:s politiske redaktör Lars Vernersson.

Det har sagts många gånger: Sverige har goda förutsättningar för livsmedelsproduktion. Visst, vi har kort odlingssäsong och ett klimat som kräver dyra stallbyggnader, men vi har vatten och marker lämpliga för såväl spannmålsodling som vallodling och djurhållning.

Ändå så vacklar jordbruket. Något håller emot. Som till exempel de ekonomiska och politiska förutsättningarna. Den svenska produktionen är hårdare reglerad, och därmed dyrare, än övriga EU:s och världens, medan inget som bekant tvingar konsumenterna att äta mat producerad enligt de regler vi i Sverige har bestämt att vi ska ha. Gränserna är öppna för billig import.

Mycket har gjorts på senare år av alliansregeringen men omvärlden har ändrat sig snabbt. Uppenbarligen är förutsättningarna inte bra nog.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska ta reda på vad som håller emot. I går skulle ett delbetänkande ha kommit, men det blir inget av. Utredaren Rolf Annerberg, som utsågs först i somras, kom i gång för sent. Siktet är nu inställt på att utredningen överlämnas i mars 2015.

Rolf Annerbergs uppgift är att ”belysa konkurrenskraften i svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion” och lämna förslag på åtgärder för en ”livskraftig svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion”.

Det är ett vällovligt initiativ. Men det finns ett par invändningar. För det första: är det verkligen nödvändigt med en utredning? Hade vi inte en högnivågrupp på jordbruksdepartementet som hade samma uppdrag? Vad blev det av gruppens arbete? Blir det inte bara en onödig tidsspillan med ytterligare en utredning – som dessutom försenas ett år?

För det andra, och det är viktigare, är skatterna fredade i direktiven. Utredaren ska inte titta på de svenska skatterna, det är tydligt utskrivet. Han ska vända och vrida på allt, och jämföra med konkurrentländer – men låta bli skatterna.

Det är väl snarare så att är det något som borde undersökas och jämföras så är det skatterna. Man behöver bara nämna dieselskatt. Och grundavdrag.

Hur mycket av konkurrensnackdelarna finns där? Det är den frågan som borde redas ut – och lämpliga åtgärder vidtas utan dröjsmål.