Marcus Frennemark

De tre stora inom svensk dagligvaruhandel, Ica, Axfood och Coop, känner väl till och välkomnar den danska djurvälfärdsmärkningen.

– Det är bra att vår viktigaste, och för tillfället enda, utländska leverantör jobbar aktivt med att förbättra djurvälfärden. Men för oss kommer det alltid att vara viktigast att jobba med det svenska köttet, säger Maria Lundesjö Ahnström, kvalitetsspecialist på Ica.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/dansk-grisjatte-sanker-priset/">Dansk grisjätte sänker priset</a>

Coop har utöver det danska köttet även en viss import från Nederländerna.

– Köttet kommer från ett koncept som ställer högre krav gällande utrymme, fixering, svanskupering och stimulerande material än vad EU-lagstiftningen kräver, men dock lägre krav än svensk lagstiftning, säger Tobias Rydegren, presschef på Coop Sverige.

Axfood begränsar sig till handel med danskt griskött berättar hållbarhetschefen Åsa Domeij. Hon förbereder en jämförelse mellan de danska och svenska reglerna.

– Jag har ställt frågor till den danska sidan och vill ha mer exakt information om de olika nivåerna. Jag ska göra en noggrann benchmark mot svensk gris, säger Åsa Domeij.

Sedan den stora grisdebatten 2014, då svanskupering och antibiotikaförbrukning i dansk grisproduktion stod i fokus, har importen av griskött minskat. Detta har drabbat Danmark som passerats av Tyskland som viktigaste importland. Det tyska grisköttet hittar sällan ut i dagligvaruhandeln, men är desto vanligare i storhushållen och charkfabrikerna.

Den danska köttbranschen arbetar på att komma tillbaka till positionen som god tvåa i Sverige. Svenska kundföretag bjuds till Danmark för att besöka gårdar och slakterier. Danska djurbönder har varit på turné i Sverige för att berätta om sina ansträngningar att öka djuromsorgen. Djurvälfärdsmärkningen är i första hand framtagen för den danska hemmamarknaden men på vissa exportmarknader, till exempel den svenska, kan den också ha betydelse.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nya-regler-okar-bade-halsa-och-lonsamhet/">Nya regler ökar hälsa och lönsamhet</a>

Jordbruksverket har nyligen fastställt nya svenska djurskyddsregler, som träder i kraft 1 december. De innebär bland annat att smågrisar under vissa specifika förutsättningar får avvänjas redan vid 21 dagars ålder. Det uttalade syftet är att öka lönsamheten och konkurrenskraften för svensk grisnäring. Regelförändringarna och förarbetet till dem har mött kritik från forskare samt konsument- och djurskyddsorganisationer.

Regelförändringarna påverkar inte inställningen till svenskt kött hos handeln, åtminstone inte initialt.

– Svenskt griskött har en särställning ändå. Tiden får utvisa hur stor förändringen blir i praktiken, säger Maria Lundesjö Ahnström.

Åsa Domeij, som också sitter i Jordbruksverkets insynsråd, har tagit intryck av debatten om djurskyddsreglerna och ser risken att de svenska mervärdena ska urholkas av en negativt färgad debatt.

– Vi vet att kunderna tycker att djurvälfärd är en viktig hållbarhetsfråga. Den här enstaka förändringen i sig är inte sådan att vi skulle byta en massa råvara, men man måste tänka långsiktigt när det gäller konkurrenskraften, säger Åsa Domeij.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/entreprenad/jattestall-for-suggor-byggs-pa-varaslatten/">Jättestall för suggor byggs på Varaslätten</a>

LÄS OCKSÅ:<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ikea-borjar-salja-julgranar-fran-danmark/"> Ikea säljer julgranar men ratar de svenska</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/bergvik-saljer-ut-skogen/">Bergvik säljer ut skogen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ake-hantoft-saljer-sin-gard/">Åke Hantoft säljer sin gård</a>

Svenskt griskött är fortfarande nummer ett för handeln i Sverige och det påverkas inte av höjda djurvälfärdsambitioner i Danmark.Men förändrade djurskyddsregler riskerar att på sikt urholka den svenska konkurrenskraften mot importkött.

Danmarks nya djurskyddsregler kan utmana det svenska grisköttets konkurrenskraft.

Sverige räds inte danska grishotet

Djurhållning

Svenskt griskött är fortfarande nummer ett för handeln i Sverige men på sikt kan den svenska konkurrenskraften urholkas.