Oskar Schönning

Snabbmatskunderna vill ha allt mer vego, men svenska råvaror som gula ärtor och potatis finns inte på menyn.

2019 blev året då hamburgerkedjorna på allvar lyfte fram de vegetariska alternativen till kött.

Från att ha levt ett stillsamt liv på undanskymd plats på menyn har vegoburgarna plötsligt blivit annonsstjärnor.

En snabb genomgång av webbplatserna för McDonald’s, Burger King, Max och Sibylla visar till exempel att vegorätterna numera är bland det första som möter besökaren.

Men en titt på ingredienslistan visar att produkterna ännu inte har samma krav på svenskhet som de vanliga burgarna. Företaget Max, som profilerat sig både i klimatfrågan och i frågan om svenskt kött, medger till exempel att proteinet i deras nya Delifresh Plant Beef kommer från andra länder men att planen på sikt är att gå över mer till svensk råvara.

”Vi använder så långt möjligt svenska råvaror men av olika skäl behöver vi även använda råvaror som odlas och växer i and­ra länder. Till exempel så fungerar kokosfett bäst för att få fram den textur, smak och kvalitet som vi vill uppnå för denna produkt och kokosnötter odlas ju inte i Sverige”, skriver Max i ett svar på den undersökning ATL gjort bland snabbmatsföretagen.

Även marknadsledaren McDonald’s, som köper knappt hälften av sitt nötkött från svenska bönder, vänder sig utomlands när det gäller råvaror till vegoburgarna. Proteinet i företagets vegoburgare utvinns ur bönor odlade i USA, Ungern och Rumänien, uppger bolaget för ATL.

Burger King erbjuder inget svenskt kött och heller inga svenska alternativ. Råvarorna till de växtbaserade burgarna kommer från Nordamerika och produktionen sker i Nederländerna, uppger företaget VD Iwo Zakowski.

Sibylla använder sig av både svensk och europeisk köttråvara. Men när det gäller vegoburgarna hämtas råvaran från andra sidan Atlanten.

”Vår vanligaste burgare i dag är den vi lanserade tillsammans med Oumph, i dag är huvudingrediensen soja som kommer från Nordamerika”, skriver Sibyllas VD Joakim Carlsson.

Det många inte tänker på är att pommes frites är den största vegoprodukten på snabbmatsrestaurangerna. Råvaran har funnits i Sverige sedan 1600-talet och odlas kommersiellt i hela landet. Men trots detta använder ingen av hamburgerkedjorna svensk potatis till sina pommes.

McDonald’s köpte sina pommes frites av Procordia Foods i Eslöv fram till 2003 men övergav dem sedan för det nederländska företaget Lamb Weston. Nu är det svårt att ens få en intervju med någon ansvarig om saken.

”De potatisar McDonald’s använder odlas bäst i Frankrike, Belgien, Tyskland och Holland och anläggningarna där pommes fritesen bereds ligger där potatisen odlas. I Sverige finns i dagsläget ingen anläggning som är godkänd för att leverera pommes frites till McDonald’s”, skriver bolagets presschef i ett mejl.

Enligt Jonas Mårtensson, chefskock på Max, finns det problem med att använda svensk potatis:

– Svensk potatis är som svenska jordgubbar, godast i hela Europa. Det beror på att de fått mogna långsamt och blivit söta. Problemet uppstår när man ska fritera dem i höga temperaturer, då omvandlas sockret till akrylamid, säger han.

EU och Livsmedelsverket ställer inte bara krav på låga värden av akrylamid, berättar Jonas Mårtensson. Hamburgerkedjorna ska även kunna visa vad de gör för att aktivt minska vär­dena. Att fritera på lägre värme är inte ett alternativ.

– I Norge använder vi norsk potatis eftersom vi behöver ta hänsyn till tullregler. Det vi måste göra där är att tillverka all pommes under en tajt period från skörd till årsskiftet eftersom sockerhalten stiger vid lagring.

– Det fungerar eftersom Max har så få restauranger där, men ändå är det tufft att nå målen för akrylamid, säger Jonas Mårtensson.

Nyligen berättade ATL om <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/fran-ett-till-hundra-ton-pommes-frites-pa-fyra-ar/">företaget Green Fries</a>, som drivs av Fritjof Torstensson och Simon Karlsson utanför Hässleholm. De gör svenska pommes av en potatissort med låg stärkelsehalt och det lilla företaget har växt snabbt de senaste åren. Fritjof Torstensson vill inte berätta exakt vilken potatissort de använder, men säger till ATL att den är hyfsat vanlig och mycket väl kan odlas på större arealer.

– Det låter som ett superspännande och jättekul projekt. Men du kan inte jämföra med oss, som serverar 100 000 gäster per dag på 120 restauranger, säger Jonas Mårtensson på Max.

Så vad skulle krävas för att ni på allvar skulle börja titta på svenskt?

– Det är delvis att få fram stora och stabila volymer av en råvara med lägre stärkelsehalt. Sedan sprejar vi numera vår pommes med potatismjöl, så kallad coating, och i nuläget finns det ingen svensk fabrik som klarar det.

– Men vi följer det här och hoppas att det ska lösa sig bättre. Det går självklart att göra en god pommes på svensk potatis, säger Jonas Mårtensson.

<h3>Så gjorde ATL undersökningen:</h3>• Undersökningen baserades på ett mejlutskick om råvara i vegetariska alternativ till kött, som sedan kompletterats med uppföljande frågor. • Frågor om övriga produkter, som pommes frites, utgår från en undersökning av tidningen Land ifjol och visade på få förändringar det senaste året.

Hamburgerkedjornas nya vegoburgare innehåller låg andel svenska råvaror, visar ATLs kartläggning. Och potatisen i veganska storsäljaren pommes frites är fortsatt helt utländsk.

Snabbmatsrestaurangerna satsar stort på vegetariskt – men andelen svenska råvaror är låg.