Ulf Aronsson

”Problemet är inte bara att det finns ett par ruttna äpplen inom skogsvårdssektorn, det är ett ruttet träd”, säger Per-Olof Sjöö.

”I offentligheten omfamnar de stora skogsbolagen den svenska arbetsmarknadsmodellen, men i realiteten sänker de den. Skogsbolagen måste titta sig i spegeln och fråga sig vad för skogsbruk de vill ha i Sverige.”

Det säger Per-Olof Sjöö, förbundsordförande i GS-facket, i ett pressmeddelande som kommentar till Dagens Nyheters granskning av villkoren för migrantarbetare inom skogsvården. Enligt DN finns flera exempel där <a href="https://www.dn.se/sverige/migrantarbetare-berattar-vi-utnyttjas-av-skogsbolag/">utländsk arbetskraft inte fått avtalsenlig lön eller villkor</a>, tvingats arbeta under svåra förhållanden och även skadats <a href="https://www.dn.se/sverige/massa-blod-och-kompresser-men-ingen-manniska/">eller till och med dött under arbetet</a>.

Att det finns utbredda problem <a href="https://www.dn.se/sverige/de-stora-skogsbolagen-blundar-for-exploateringen/">bekräftas av GS-facket</a>. De anser att exploateringen av arbetskraft inom skogsvårdssektorn inte kan skyllas på ett fåtal oseriösa entreprenörer utan att ansvaret vilar på beställarna, framför allt de stora skogsbolagen som kontinuerligt pressar priserna.

”Vårt folk ute i landet vittnar om att de stora bolagen är väl medvetna om, och i vissa fall till och med uppmuntrar till, att avtalen inte ska efterlevas”, säger Per-Olof Sjöö, och fortsätter:

”Problemet är inte bara att det finns ett par ruttna äpplen inom skogsvårdssektorn, det är ett ruttet träd. De rapporter som GS får och som Dagens Nyheter nu rapporterar om väcker frågan om svenskt skogsbruk verkligen är att betrakta som hållbart.”

När DN ställer frågor till arbetsgivarna uppger branschorganisationen Gröna Arbetsgivare för tidningen att alla deras medlemmar är bundna av kollektivavtal och svensk arbetsrätt. Sveaskog uppger att ”goda arbetsvillkor är högsta prioritet” och Stora Enso att de gör årliga revisioner av att entreprenörer är svenskregistrerade och följer lagar och regler.

Björn Lyngfeldt, kommunikationschef på SCA, håller inte med om att prispress skulle vara orsaken till eventuella brister hos skogsvårdsentreprenörerna.

– Alla våra leverantörer önskar att våra ersättningar skulle vara mer generösa. Det finns naturligtvis förhandlingsmoment där vi försöker hitta effektiviseringsmöjligheter snarare än att höja priset. Vi har personer som jobbar heltid med företagsutveckling - många entreprenörer är duktiga på skogsarbete men inte alltid erfarna företagare, säger han till <a href="https://www.dn.se/sverige/de-stora-skogsbolagen-blundar-for-exploateringen/">Dagens Nyheter</a>.

<h3>Skogsnäringen prioriterat område för arbetsmiljökontroller</h3>

Flera myndigheter samarbetar sedan 2018 mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Nationellt ligger fokus på byggbranschen, restauranger, städbranschen, bilverkstäder, skönhetssalonger och transportnäringen, men de gröna näringarna ses som ett regionalt problemområde. Under 2021 är skogsnäringen ett prioriterat område för kontroll i den norra delen av Sverige.

Vid Arbetsmiljöverkets senaste granskning av förhållandena inom skogsbranschen, som genomfördes 2012–2013, hittades ett antal brister gällande bland annat avsaknad av systematiskt arbetsmiljöarbete, fungerande tillsynsrapportering, personalbodar samt bristande rutiner för ensamarbete, bland annat för att tillkalla hjälp.

<h3>Fakta: Olyckor inom areella näringar</h3>Enligt Arbetsmiljöverket omkom 71 personer inom jordbruk, skogsbruk och fiske under 2011-2020. De areella näringarna hade därmed det tredje högsta dödstalet efter byggverksamhet med 87 dödsfall och transport/magasinering med 79 dödsfall. 28 av de 71 dödsfallen var inom skogsbruket, varav två gällde utländsk arbetskraft. Det rörde sig om två rumänska skogsarbetare som omkom i en singelolycka i trafiken. De övriga dödsfallen gällde främst medelålders och äldre män som omkommit i samband med trädfällning. Från 2016 fram till mitten av maj 2021 har det dessutom rapporterats 1 731 arbetsolyckor med sjukfrånvaro och 211 fall av arbetssjukdomar inom jord-, skogsbruk och fiske. 565 av arbetsolyckorna, motsvarande 33 procent, och nästan hälften av arbetssjukdomarna fanns inom skogsbruket. Statistiken över olyckor och sjukdomar omfattar inte utländsk arbetskraft eftersom de ska registreras i sina respektive hemländer.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/fa-dodsolyckor-i-jordbruk-och-skogsbruk-2019/">Så många olyckor inträffade i jord- och skogsbruk</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/onodiga-risker-ofta-orsak-till-olyckor/">Onödiga risker ofta orsak till olyckor</a>

I en ny granskning av den svenska skogsbranschen i Dagens Nyheter vittnar utländska skogsarbetare om dåliga arbetsvillkor, utebliven lön och arbetsveckor upp emot 60 timmar. Bilden bekräftas av GS-facket, som anklagar de stora skogsbolagen för arbetskraftsexploatering.

GS-facket anklagar skogsbolag för arbetskraftsexploatering.

Facket: Skogsvårdssektorn är ett ruttet träd

Företagande

GS-facket om Dagens Nyheters granskning: Skogsvårdssektorn är ett ruttet träd.