Det är statliga forskningsinstitutet Rise som presenterar sina preliminära beräkningar på svenska grisuppfödares klimatpåverkan. Där har man följt grisuppfödningen sedan 2005 och analyserat de svenska grisarnas livscykel.
Svenska grisar blir klimatsmartare
Uppfödningen av svenska grisar har minskat sin klimatpåverkan med 22 procent sedan 2005 genom nytt foder och ökad effektivitet, visar nya beräkningar.
Resultatet visar att de svenska grisarna är friska och att den svenska grisuppfödningen har världens lägsta antibiotikaanvändning samtidigt som man lyckats producera mycket kött på mindre foder.
En stor orsak till den minskade klimatpåverkan är att man numer använder sig mindre av sojamjöl och i stället gått över till att använda biprodukter, främst från mejeri och etanoltillverkning, i grisarnas foder. Framför allt har man börjat använda åkerbönor och ärtor i grisfodret, i dag använder cirka 70 procent av grisföretagarna någon av de grödorna i sitt foder.
22 procent mindre
Den nya livscykelanalysen som Rise har gjort visar att klimatavtrycket för de svenska grisarna har minskat med 22 procent sedan 2005 och gått ner från 3,2 till 2,5 kg koldioxidekvivalent per kilo slaktad gris.
– Att vi föder upp djur inom lantbruket är viktigt. Tack vare naturgödsel och djurens möjlighet att äta fodervaror, som inte är lämpliga för människor, kan svenska bönder producera mer mat på ett hållbart sätt lämpat för svenska klimatförhållanden, säger Margareta Åberg, grisexpert på LRF.
Fakta: Koldioxidekvivalenter
Koldioxidekvivalenter är ett mått som bland annat FNs klimatkonvention och EU-kommissionen använder sig av.
Måttet tar hänsyn till att olika klimatgaser bidrar olika mycket till växthuseffekten. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.
Livsmedelskonsumtionen utgör i dag runt en fjärdedel av de svenska hushållens sammanlagda klimatavtryck, motsvarande i snitt två ton koldioxidekvivalenter per person och år.
Årligen orsaker svenskens konsumtion i snitt mellan 8-10 ton koldioxidekvivalenter – medan en hållbar global nivå är satt till som mest 2 ton per person och år.
Källor: Rise, Mat.se, Naturvårdsverket, FN:s klimatmål och Världsnaturfonden