Ann-Helen Meyer von Bremen

Regeringens satsning på ökad livsmedelsexport ska rädda det svenska lantbruket och livsmedelsindustrin. Samtidigt fortsättet gapet mellan exporten och importen att öka och flera exportframgångar produceras vare sig i Sverige eller av svenska råvaror.

Är export verkligen ett effektivt verktyg för att öka den svenska matproduktionen? ATL ställde frågan till landsbygdsminister Jennie Nilsson (S), som väljer att svara via e-post.

Vilket samband finns det mellan ökad export och ökad livsmedelsproduktion i Sverige?

– En ökad export är en viktig del i att stärka konkurrenskraften i den svenska livsmedelskedjan. Regeringen har under 2018 växlat upp satsningar på att stärka svensk livsmedelsexport, något som vi ser resultat av i dag. Under andra halvåret 2019 blev det ett rejält lyft i siffrorna.

Exporten ökar, men under den senaste tioårsperioden har importen ökat ännu mer. Vad vill du göra åt det?

– Jag vill fortsätta att inom ramen för livsmedelsstrategin arbeta för att stärka den svenska livsmedelskedjans globala konkurrenskraft.

I takt med globaliseringen ökar också andelen utländsk råvara i svenska livsmedel och produktionen förläggs i många fall utomlands.

I dag finansierar svenska staten andra länders livsmedelsproduktion och jordbruk, genom att stödja företag som exporterar produkter som har tillverkats utomlands, av utländsk råvara. Var det verkligen tänkt så?

– Svenska livsmedelsproducenter agerar på en global marknad och i en global konkurrens. Det finns flera exempel på hur svenska produkter, såsom svenskt kaffe och svenska kryddblandningar, innehar stora marknadsandelar. Jag är i grund och botten positiv till att vårt exportarbete skapar jobb och tillväxt i hela Sverige, svarar Jennie Nilsson.

Johan Krallis Anell, regeringens exportsamordnare, anser inte att det finns något problem med att staten stödjer svenska företags export av varor som inte tillverkats i Sverige eller på svenska råvaror.

– Jag ser inte problemet. Det är viktigt att vi har konkurrenskraftiga företag som klarar av att jobba på en global marknad, säger han.

Är inte skälet till exportsatsningen att stärka lantbruket och livsmedelsproduktionen i Sverige, inte i andra länder?

– Syftet är ju självklart att öka svensk livsmedelsproduktion i slutändan, men också att stärka svenska livsmedelsföretag. Företagen bidrar till utvecklingen av svensk landsbygd och produktionen i Sverige.

Som ATL tidigare berättat marknadsförs danska mejeriprodukter från Arla, finska kex från Lantmännen och Wasa knäckebröd som är bakade i Tyskland, bland annat i Singapore under rubriken ”Try Swedish”.

Du ser inget problem med att konsumenterna i Singapore tror att det handlar om svenska varor, när det egentligen inte gör det? I Sverige brukar vi ju tycka att det är lite viktigt att veta var maten är tillverkad?

– Jag känner inte till satsningen i detalj och kan inte kommentera den, säger Johan Krallis Anell.

Danska mejerivaror, tyskt knäckebröd och finska kex – det är livsmedel som exporteras under sloganen ”Try Swedish”. Och företagen som står bakom dem får del av den svenska regeringens exportsatsning.