Kristina Wallin

En man är utklädd till tulltjänsteman i irländska Carrickcarnon på gränsen till Nordirland för att markera mot vilka effekter en hård Brexit skulle få vid den i dag osynliga gränsen på den irländska ön.

Kommissionen hade föreslagit att den europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EFG) skulle användas i detta undantagsfall, eftersom situationen är så speciell. Både parlamentet och rådet har sagt ja, och det innebär att fonden kan sättas in redan från första stund om det blir en hård Brexit 31 oktober, men beslutet kommer att gälla även om datumet flyttas fram.

Fonden har 1,6 miljarder svenska kronor årligen för att finansiera olika projekt.

Hur fungerar det i praktiken? Om ett land anser att ett område eller en bransch drabbas speciellt hårt, eller om ett stort företag slår igen, kan fonden gå in med stödåtgärder för de drabbade. Den kan stå för drygt hälften (60 procent) av den totala kostnaden för de projekt som startas.

Pengarna får inte användas till att hålla krisande företag eller företagare på fötter, men däremot kan man få hjälp att lägga om sin produktion, vidareutbildas eller få stöd av en coach. I värsta fall kan man få omskolning, hjälp med att söka andra jobb eller flyttbidrag.

Det är de olika staterna som kan komma att ansöka om hjälp från EFG om de anser att det behövs.

EU har beslutat att sätta in extra stöd till dem som drabbas ekonomiskt av en eventuell hård Brexit, alltså att Storbritannien lämnar EU utan något avtal. Detta gäller även enskilda företagare, som till exempel lantbrukare, om de drabbas av stora förluster på grund av utebliven export.

Fond med 1,6 miljarder kronor årligen kan sättas in.

Svenska bönder kan få EU-stöd vid hård Brexit

Politik

Fond med 1,6 miljarder kronor årligen kan sättas in för att ersätta enskilda företagare som drabbas på grund av utebliven export.