Ulf Aronsson

Lavskrikan har blivit symbol för artskyddsförordningen. Om Artskyddsutredningens förslag ger den mer eller mindre skydd beror på vem man frågar.

large_Lavskrika Mostphotos.jpg

medium_Lavskrika Mostphotos.jpg

small_Lavskrika Mostphotos.jpg

thumbnail_Lavskrika Mostphotos.jpg

Lavskrika Mostphotos.jpg

I förra veckan överlämnade utredaren Lars Tysklind Artskyddsutredningen till regeringen. Bakgrunden är att nuvarande artskyddsförordning varit otydlig, vilket bland annat lett till utdragna rättsprocesser om exempelvis lavskrikor, tjädrar och bombmurklor.

Det är svårt att snabbt bilda sig en uppfattning om effekterna av förslagen i den 1 750 sidor omfattande utredningen. Men trots det har kritiken inte låtit vänta på sig, vilket delvis förvånar Lars Tysklind:– Det är oväntat att den är så pass spontan. Man måste se till helheten, det går inte att bryta ut enskilda bitar, och vi har jobbat hårt med att få alla faktorer att stämma tillsammans. Vi får se hur det ser ut efter remissrundan, säger han.<h2>Ris och ros</h2>Mest positiva verka miljöorganisationerna vara. ”Vi tror att förslagen totalt sett kommer att bidra till starkare artskydd om de genomförs”, säger Emelie Nilsson, WWF, i en kommentar.&nbsp;Men samtidigt anser WWF att skyddet för fåglar försvagas.– Nu ligger fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet tillsammans i Artskyddsförordningen. Det har inneburit en överimplementering av livsmiljöskyddet för fåglar, och därför föreslår vi en uppdelning, säger Lars Tysklind.LRF kallar utredningen för ”en katastrof”.– Utredningen har inte levererat på direktiven eller ambitionen i januariöverenskommelsen överhuvudtaget, säger Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna, till ATL.&nbsp;LRF anser att utredningens förslag inte stärker vare sig äganderätten eller rättssäkerheten. Enligt både LRF och Skogsindustrierna riskerar också förslagen för skydd av fåglar att göra det omöjligt med både våravverkningar och tidig vallskörd.&nbsp;

Enligt utredningen ska markägaren ha rätt till ersättning om brukande är omöjligt trots rimlig hänsyn. Men var den gränsen går är fortfarande oklart.

large_Skyddsvarda insekter.jpeg

medium_Skyddsvarda insekter.jpeg

small_Skyddsvarda insekter.jpeg

thumbnail_Skyddsvarda insekter.jpeg

Skyddsvarda insekter.jpeg

<h2>EU-rätten gäller&nbsp;</h2>Bakgrunden är bland annat ett uttalande från EU-domstolen i det så kallade <a href="https://www.atl.nu/eu-dom-bevarandestatus-spelar-ingen-roll">Skydda Skogen-målet</a>. Där slår EU-domstolen fast att alla fåglar är skyddade som individer, medan Sverige tidigare sett till om arten har gynnsam bevarandestatus. &nbsp;- Vi har följt EU-direktiven så nära vi kan, säger Lars Tysklind och fortsätter:– Den svenska rätten måste harmonisera med EU-rätten, det finns inget stort utrymme att ändra på det. Vi har inte föreslagit någon skärpning, bara ett förtydligande.Utredningens grundinställning är att markägaren har rätt till ersättning vid inskränkningar. Antingen som biotopskydd på minst fem hektar eller som naturvårdsavtal på begränsad tid. Utgångspunkten ska vara frivillighet, men om parterna ändå inte kommer överens så ska staten stå för kostnaderna vid en rättegång.<h2>Vad är rimlig hänsyn?&nbsp;</h2>Men ersättning kan bli aktuellt först om brukande inte är möjligt även om markägaren visar den hänsyn som lagen kräver. Och frågan är var den nivån ligger?– Utgångspunkten är att parterna ska komma överens, annars sätts gränsen vid prövning i domstol, så är det med alla nya lagar. Men det måste finnas en rimlighetsgräns för hur stora konsekvenserna är för att uppnå syftet, säger Lars Tysklind.

&nbsp;<h2>Kunskapskrav</h2>Precis som Skogsutredningen kommer Artskyddsutredningen fram till att Miljöbalken gäller även i skogen. Det innebär att markägaren är skyldig att ha kunskap om vilka arter som finns och hur de påverkas av olika åtgärder.&nbsp;Som hjälp med det ansvaret föreslår utredningen att myndigheterna sammanställer och tillhandahåller den information om biologisk mångfald som redan finns tillgänglig. De ska också göra kartläggningar över livsmiljöer för hotade arter, och de här så kallade livsmiljöunderlagen ska vara till hjälp både för markägarna och för planering på landskapsnivå.&nbsp;

Direktiven till Artskyddsutredningen (utdrag):• Se över artskyddsförordningen för att säkerställa att regelverket effektivt och rättssäkert kan skydda arter och att lagstiftningen är tydlig gentemot markägare om när dessa har rätt till ersättning.• Ta ställning till om ändringar i Miljöbalkens ersättningsbestämmelser eller andra delar av balken är nödvändiga för att översynens syfte ska kunna nås.• Se över fridlysningsbestämmelserna och ta ställning till hur långtgående rådighetsinskränkningar de bör kunna ge utrymme för och om en rätt till ersättning bör införas i de fall pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras.• Utreda och vid behov föreslå hur sådan ersättning bör beräknas och finansieras.• Analysera och klarlägga statens respektive verksamhetsutövarens inklusive fastighetsägarens utredningsansvar när det gäller frågor om artskydd, och då särskilt klargöra statens ansvar att tillhandahålla nödvändigt underlag i frågor om artskydd.Källa: Miljödepartementet

Artskyddsförordningen:Artskyddsförordningen består av tre delar: Svenska fridlysningsregler, EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet.&nbsp;<h3>Tidslinje</h3>1979: EU antar fågeldirektivet som gäller alla vilda fåglar.1992: EU antar Art- och habitatdirektivet som gäller 1&nbsp;000 arter av vilda djur och växter.1995: Sverige blir medlem i EU och EU:s direktiv ska därmed omvandlas till svensk lagstiftning.2001: Efter kritik från EU-komissionen gör Sverige flera ändringar i lagstiftningen för skydd av arter.2008: Nuvarande artskyddsförordning införs.Mars 2014: Dåvarande miljöminister Lena Ek (C) tillsätter en utredning för att se över artskyddsförordningen. Men någon utredning genomförs aldrig.Juni 2014: Regeringen beslutar att Art- och habitatdirektivet ska implementeras fullt ut.Hösten 2014: De första avverkningarna stoppas med hänvisning till Art- och habitatdirektivet.Oktober 2015: I en utvärdering av miljömålen kommer Naturvårdsverket till slutsatsen att artskyddslagstiftningen behöver utredas.Juni 2016: Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket begär att regeringen utreder om Artskyddsförordningen är ”tillämpbar, effektiv och rättssäker”.Maj 2018: Regeringen lovar att se över Artskyddsförordningen, men direktiven för utredningen dröjer.Januari 2019: En av punkterna i januariöverenskommelsen är att Artskyddsförordningen ska ses över. &nbsp;Maj 2020: Regeringen utfärdar direktiv för Artskyddsutredningen. Lars Tysklind utses till särskild utredare.Juni 2021: Artskyddsutredningen överlämnas till regeringen.

Att bedöma effekterna av förslagen i Artskyddsutredningen är inte det lättaste. Ett mått kan vara att miljöorganisationerna verkar mer nöjda än skogsägarrepresentanter och skogsindustrin.

Grannlaga uppgift att få alla regelverk att harmoniera i Artskyddsutredningen.