Ann-Helen Meyer von Bremen

Både import och export av spannmål ökade 2019 jämfört med året innan.

Svag krona och ökad spannmålsskörd bidrog bland annat till att svensk livsmedelsexport ökade från 92 till 97 miljarder kronor under förra året. Importen ökade samtidigt med 5 procent, från 158 till 164 miljarder kronor.

Det visar Jordbruksverkets siffror från utrikeshandeln under 2019.

Samtidigt betonar myndigheten att en stor del av handeln består av vidareexport (norsk lax, bananer, vin med mera), varför de kan ge en missvisande bild. Myndigheten uppskattar värdet av denna vidareexport till 41 miljarder av exporten och 53 miljarder av importen.

Exporten ökade mest för spannmål, tobak, fisk, drycker, frukt och grönsaker, kaffe samt diverse livsmedel, närmare bestämt soppor, såser, margariner, smörblandningar med mera. Importen ökade mest för varor som spannmål, fisk, diverse livsmedel, drycker, kaffe, oljor och fetter, frukt och grönsaker samt mjölk och mejeriprodukter.

Importen av kött minskade dock i värde.

Tobak och andra tobaksvaror – läs snus – och diverse livsmedel är de enda varugrupper där Sverige har ett positivt handelsnetto. Underskottet är störst för frukt och grönsaker, kött, mjölk- och mejeriprodukter, fisk, drycker samt kaffe, te och kakao.

Totalt landade handelsnettot på minus 67 miljarder kronor för livsmedel och jordbruksprodukter.

Livsmedelsexporten ökade med 10 procent under 2019, jämfört med 2018. Gapet mellan export och import är dock oförändrat, visar nya siffror från Jordbruksverket.

Svag krona och stor spannmålsskörd några av orsakerna.