David Gustavsson

Sveaskog har avverkat drygt 450 hektar av sitt bestånd med contortatallar i Gällivare redan efter 45 år.

<p>Contortatall växer naturligt i västra Nordamerika och började planteras in i större skala i Sverige under 1970-talet. Anledningen: Trädslaget kan växa drygt 40 procent snabbare än svensk tall. Det kan också producera så mycket som i snitt 30 procent mer vedmassa.</p>

<p>För 45 år sedan började Sveaskog plantera contorta i Gällivare kommun. I dag är beståndet totalt 3 000 hektar stort. Men vissa marker har visat sig vara för finjordsrika för trädslaget och träden står därmed inte tillräckligt stadigt. </p>

<p>– Contortatallar trivs allra bäst och står stadigast på steniga marker. Men på mer klassiska granmarker får deras rotsystem svårare att fästa. Sorten är även väldigt grenig med mycket kvistar, vilket också gör den känsligare för blötsnö, säger Jakob Bjerner, hållbarhetsansvarig på Sveaskog.</p>

Jakob Bjerner är hållbarhetschef på Sveaskog och beskriver avverkningen i Gällivare som ett misslyckande.

<p>De frön som låg till grund för contortaplantorna kan också ha varit av dålig kvalitet och illa anpassade för norrbottniskt klimat. </p>

<p>Skogsbolaget har därför slutavverkat drygt 450 hektar av beståndet de senaste tio åren. Vanlig tall och gran ska planteras in på markerna i stället. Troligen behöver man avverka mer kommande år. Det avgörs av hur kvarvarande bestånd utvecklas, enligt Jakob Bjerner.</p>

<p>– Det finns i lag ingen lägsta ålder för slutavverkning av contorta, då det inte är en inhemsk trädart. Men om det växer på rätt ställe vill man ofta låta den stå kvar i 60-80 år, vilket förstås var planen även för de avverkade bestånden i Gällivare, säger han.</p>

<p>Det har främst blivit bränsleved av contortan och en del massaved. Kvaliteten håller inte för annat, enligt Jakob Bjerner. </p>

<p>Men att låta träden stå skulle medföra stora förluster vad gäller tillväxt, kvalitet och ekonomi, menar han.</p>

<p><b>Hur ser du på att ni måste avverka i förtid?</b></p>

<p>– Det är såklart ett misslyckande för det blir ett betydligt sämre utfall än om den hade fått stå i 60-80 år. Målet var en del timmer, en del massaved och en liten del bränsleved men nu blir det i stället mest av det sistnämnda. </p>

<p>– Vi dömer absolut inte ut contorta och kommer säkert plantera det igen. Det finns fina bestånd i exempelvis Sollefteåtrakten, men även i Norrbotten. Men då står de på mer klassisk stenbunden tallmark.</p>

<p>Sveaskog har i närtid inga planer på att plantera contorta i Norrbotten igen. </p>

<p>https://infogram.com/antal-producerade-contortaskogsplantor-miljontal-1hnq41v5kvjp43z?live</p>

<h3>Contortatall</h3><p>Contortatallen introducerades i Sverige redan på 1920-talet. I dag uppgår det totala contortabeståndet i landet till cirka 600 000 hektar.</p><p>Merparten återfinns i södra Norrland och i nordvästra Svealand. De flesta bestånden är runt 40 år gamla.</p><p>Contortatall får (med vissa undantag) inte planteras in eller sås i södra Sverige och inte heller i fjällnära skog.</p><p>Trädslaget får inte heller användas närmare än en kilometer från nationalparker och naturreservat.</p><p>Maximalt 14 000 hektar contorta får planteras in per år i hela landet, enligt lagen om främmande trädslag.</p><p><i>Källor: Skogskunskap (en guide som Skogforsk, LRF och Skogsstyrelsen står bakom) samt SLU-professor Tomas Lundmark</i></p><h3>Vantrivs på granmark </h3><p>Contortaskogar är generellt täta och svårgenomträngliga. SLU-försök har visat att ett tätt bestånd med över 5 000 stammar gör träden stabilare och mer snabbväxande. </p><p>Trädslaget växer bäst på stenbunden och torr tallmark och sämst på mer typiska granmarker med tät, fuktig och finkornig jord. </p><p>I finkornig jord blir rotsystemet ofta instabilt. I kallare klimat kan trädet även få klimat- och svampskador. Men contortan tycks generellt klara svampangrepp bättre än svensk tall.</p><p>I Nordamerika orsakar dock en skalbagge stora skador på contortaskogarna, men skadegöraren finns inte Sverige.</p><p><i>Källor: Skogskunskap (en guide som Skogforsk, LRF och Skogsstyrelsen står bakom) samt SLU-professor Tomas Lundmark</i></p><h3>Proveniensproblem</h3><p>Trädslagets volymproduktion är hög på rätt marker, då det har mer barryta per kvadratmeter än svensk tall, och det kan därmed effektivare ta upp solljuset till fotosyntesen.</p><p>Tallsorten föryngras oftast genom plantering, men kan även sås, då plantbildningen är hög med snabb etablering. En tät sådd ger rakare stammar och bättre kvistkvalitet. </p><p>Svenskodlad contorta har dock ofta så kallade proveniensproblem som handlar om de ursprungliga contortafrönas kvalitet och lämplighet för svenska förhållanden.</p><p>De frön som hämtades hit togs från platser i nordvästra Nordamerika med ett annat klimat än här. Fröna var därmed inte tillräckligt välanpassade för svenska förhållanden.  </p><p><i>Källor: Skogskunskap (en guide som Skogforsk, LRF och Skogsstyrelsen står bakom) samt SLU-professor Tomas Lundmark</i></p><h3>Contorta och certifiering</h3><h3>Contorta, men även sitka och douglas, klassas av <a href="https://www.atl.nu/skog/fler-miljokrav-i-ny-fsc-certifiering/">skogscertifieringen FSC</a> som främmande trädslag. Enligt FSC får den areal som planterats med främmande trädslag efter 1994 utgöra högst 5 procent av markinnehavet. Contorta ger förhöjda risker för negativa ekologiska effekter jämfört med gran och tall, uppger FSC. Riskerna anses främst vara okontrollerad spridning, angrepp av skadegörare och svampsjukdomar och effekter på biologisk mångfald, risker som kan öka med ett ändrat klimat. </h3><h3>Enligt certifieringen PEFC ska främmande trädslag användas med försiktighet. </h3><h3>I Artdatabankens <a href="https://www.atl.nu/skog/contortan-i-hogsta-riskklassen/">lista över invasiva arter</a> ligger contorta i den högsta riskklassen på grund av snabb spridning och stora effekter på den biologiska mångfalden.</h3><h3><i>Källor: FSC, PEFC, Artdatabanken</i></h3>

<p>Sveaskog har avverkat drygt 450 hektar av sitt bestånd med contortatallar i Gällivare – redan efter 45 år. Blötsnö skadar träden som står på för finjordsrik mark.</p><p>– Det är såklart ett misslyckande, säger Jakob Bjerner, hållbarhetsansvarig på skogsbolaget.</p>

Sveaskog tvingas avverka stora contortabestånd i förtid

Skog

”Det är såklart ett misslyckande”, säger Jakob Bjerner, hållbarhetsansvarig på skogsbolaget.