ATL har tittat närmare på besluten hos Jordbruksverket, förvaltningsrätterna och kammarrätterna.
Svårt för lantbrukare få rätt vid tvist om gårdsstöd
Den lantbrukare som är missnöjd med sitt stödbeslut har inte lätt att få rätt.
Det visar ATLs granskning av samtliga överklaganden av gårdsstöd, tvärvillkor och miljöersättningar de senaste fem åren.
I den första överprövningsinstansen som är Jordbruksverket får 75 procent av alla överklaganden avslag och 3 procent bifall. I övriga fall ändras beslutet delvis eller avskrivs.
FÖRKLARING. Tryck på respektive stapel för att se exakt antal ärenden och vad beslutet blev.
Enligt LRF kan det vara ett problem att Jordbruksverket både är överprövningsinstans och den myndighet som fattar beslut kring olika föreskrifter och rutiner som landets länsstyrelser sedan verkställer.
– Man kan tycka att det blir lite väl mycket rundgång mellan Jordbruksverket och länsstyrelsen i de här frågorna, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.
Anna-Karin Berglund, enhetschef på Jordbruksverket, menar att länsstyrelsen gör ett bra arbete.
– Av de ärenden som kommer till oss bedömer vi i de flesta fall att länsstyrelsernas beslut är korrekta. Man har tillämpat rätt lagrum och gjort bra bedömningar, säger Anna-Karin Berglund.
Fem procent till bondens fördel
Nästa instans för att överklaga är någon av landets tolv förvaltningsrätter. Där ändras endast fem procent av alla överklaganden till bondens fördel.
FÖRKLARING. Tryck på respektive stapel för att se exakt antal ärenden och vad beslutet blev.
För övriga måltyper som Sveriges förvaltningsrätter prövar ändras 11 procent till de överklagandens fördel.
– Det är svårt att dra några slutsatser av den statistiken. Vissa måltyper har en hög ändringsfrekvens och andra en låg, menar Hans-Erik Jonasson som är lagman på bland annat förvaltningsrätten i Jönköping och som dömt i flera lantbruksrelaterade mål.
"Slentrianmässiga"
Åsa Hill, jurist på LRF som varit i kontakt med Urban Perssons ärende i texten här bredvid, tycker att förvaltningsrätternas domar ibland ger intryck av att vara slentrianmässiga.
– Det är helt klart ett problem från ett rättssäkerhetsperspektiv om lantbrukarna inte känner att överprövningsinstanser överhuvudtaget lyssnar på deras version av hur saker och ting gått till.
– Det måste alltid tydligt framgå av en dom vilka förhållanden som haft betydelse och hur domstolen har beaktat det som framförs i ett överklagande, fortsätter hon.
– Det svårt för den enskilda personen att bevisa att myndigheten har fel. Det kräver en egen utredning. De inspektioner och kontroller som myndigheterna gör har en viss tyngd, säger Hans-Erik Jonasson.
Inte förvaltningsrättens sak
Christian Groth, chefsrådsman på Förvaltningsrätten i Stockholm menar dock att det inte är förvaltningsrättens sak att utreda ett ärende igen.
– Det är en överprövning, inte en grundlig utredning av samtliga sakförhållanden. Vi styrs av yrkanden. Vi börjar inte på ruta ett även om vi kan be om att få förtydliganden av de olika parterna.
Få ärenden
Lars-Erik Lundkvist menar dock att en väg att gå skulle kunna vara att göra just förvaltningsdomstolen till första överprövningsinstans istället för Jordbruksverket.
– Det skulle kunna få som konsekvens att de lägger ned lite mer krut i att utreda frågan och bilda sig en egen uppfattning. Vi tycker att man dömer lite väl mycket på föregående instans.
I Kammarätten, där bonden kan ansöka om prövningstillstånd, hamnar få ärenden.
Där ser dock statistiken något bättre ut med endast 75 procents avslag.
FÖRKLARING. Tryck på respektive stapel för att se exakt antal ärenden och vad beslutet blev.
Överklaganden i Kammarätten är dock en tvåstegsprocess där rätten först beslutar om prövningstillstånd i huvudtaget ska ges.
Om det ges inleds en helt ny utredning, vilket alltså är en skillnad mot förvaltningsrättens tillvägagångssätt. I det slutliga avgörandet i Kammarrätten deltar sedan tre domare.
LÄS MER: Urban Perssons kamp mot överheten