Oskar Schönning

<p>Kritiken mot kalhyggen, markberedning och plantering i det konventionella skogsbruket har under den senaste tiden vuxit. Samtidigt har lönsamheten i skogen fortsatt att sjunka. Rotnettot har blivit sämre, samtidigt som priserna på skogsmark stigit. Det sätter hårdare och hårdare press på den skogsägare som vill räkna hem en investering genom att bruka skogen. </p>

<p>– Jag har fått lära om, framförallt när det gäller att inte göra någon första och andra röjning, säger skogsägaren Niklas Palmcrantz. </p>

Skogsbranschen, regeringen och LRF menar alla att det konventionella svenska trakthyggesbruket är hållbart. Niklas Palmcrantz menar tvärtom.

<p>Han är lärare i biologi på ett naturbruksgymnasium och har sin skog på Tisenö, precis vid gränsen mellan Sörmland och Östergötland. Här har han ställt om till att köra hyggesfritt enligt Lübeck-metoden.</p>

<p>Metoden bygger på självföryngring, vilket gör att Niklas Palmcrantz slipper kostnader för markberedning och plantering. </p>

<p>– Med den här typen av skogsbruk så förbättras också den biologiska mångfalden väldigt, väldigt mycket.</p>

<p>Han är kritisk till det trakthyggesbruk som kommit att dominera i skogen. </p>

<p>– Om folk i allmänhet skulle veta lite mera om skogsbruk, och om vad det konventionella skogsbruket har för konsekvenser, så skulle viljan att betala mera för hyggesfritt vara mycket större, säger han. </p>

<p><b>ATL TV: Ingen merbetalning för hyggesfritt:</b></p>

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen src="https://api.screen9.com/embed/BxuEkfOqDRpguyI_ae3U1DU0lQvd8r-qWUhB3JgjwW5mWFAzLj_VVwD0pSGPS91r" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "Skogs\u00e4garen Niklas Palmkrantz tror p\u00e5 ett system med produktp\u00e5slag f\u00f6r hyggesfritt virke f\u00f6r att \u00f6ka merbetalningen.", "name": "Ingen merbetalning f\u00f6r hyggesfritt", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/M/F/MF1zAVbE47kqgLmvWHcqnw_fg/thumb_8.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/M/F/MF1zAVbE47kqgLmvWHcqnw_fg/144p_8.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/M/F/MF1zAVbE47kqgLmvWHcqnw_fg/240p_8.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/M/F/MF1zAVbE47kqgLmvWHcqnw_fg/360p_8.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/M/F/MF1zAVbE47kqgLmvWHcqnw_fg/480p_8.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/M/F/MF1zAVbE47kqgLmvWHcqnw_fg/720p_8.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/M/F/MF1zAVbE47kqgLmvWHcqnw_fg/image_8.jpg?v=0"], "uploadDate": "2021-05-31T10:44:39", "duration": "PT1M30S", "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/BxuEkfOqDRpguyI_ae3U1DU0lQvd8r-qWUhB3JgjwW5mWFAzLj_VVwD0pSGPS91r"}</script></div> 

<p>Men trots att Niklas Palmcrantz nu har debattvindarna i ryggen, betalar hans hyggesvirke i nuläget exakt lika som motsvarande virke från ett kalhygge. </p>

<p>Markus Steen är vd för det omskrivna uppstartsbolaget <a href="https://www.atl.nu/skog/plockhugget-skapar-marknad-for-hyggesfritt/">Plockhugget AB</a>, som bland annat satsar på att erbjuda sågade, hyggesfria produkter. Han säger att företaget redan från början har kunnat ta ut en merbetalning av slutkonsumenterna, men att de ännu inte lyckats betala skogsägarna bättre. </p>

<p>– Vi har en ambition att betala bättre med tiden. Men vi jobbar med små sågverk och små serier och jämfört med de stora aktörerna är vi helt enkelt inte tillräckligt effektiva, säger Markus Steen.</p>

<p>Förutom skogsdebatt har det senaste året också inneburit ett ovanligt intensivt hemmafixande på grund av corona. Byggnadsvirke är en sektor som nästan helt domineras av svensk råvara. Om en nischaktör lyckas slå igenom på privatmarknaden och i byggbranschen med ett varumärke och en merbetalning kring hyggesfritt kommer fler aktörer att försöka haka på. Det tror Tommy Lundgren, ny professor på Institutionen för Skogsekonomi på SLU i Umeå</p>

<p>– Det funkar ju precis som med ekoprodukter, det samma princip. Det är intressant att det finns företag som försöker göra det här nu, säger han till ATL.</p>

Tommy Lundgren, professor på Institutionen för Skogsekonomi på SLU i Umeå. 

<p>När det gäller massa- och virkesindustrin som helhet är han mer tveksam till om hyggesfria skogsbruksmetoder kan utmana det dominerande trakthyggesbruket rent kommersiellt. Sverige är en nettoexportör och industripriserna styrs av världsmarknadspriserna, påminner han. Han är heller inte övertygad om tillväxttakten och kostnadseffektiviteten med de hyggesfria metoderna. Inte minst när det gäller Norrland. </p>

<p>– En eventuell större förändring beror mer på hur politiken utvecklas, det tror jag, säger Tommy Lundgren.</p>

<p class="linkBlock">LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/professorn-vaga-ta-betalt-for-hyggesfritt/">Professorn om hyggesfritt: ”Våga ta betalt”</a></p><p class="linkBlock">GRAFIK: <a href="https://www.atl.nu/skog/ekonomisk-vinst-att-lata-skogen-sta/">Prisutveckling virke 1995-2020</a></p>

<h3>Fakta: Niklas Palmcrantz förslag för merbetalning i skogen</h3><p>Niklas Palmcrantz har bakgrund som ekologisk grönsaksodlare och har varit med om att bygga upp eko-konceptet i Sverige. Nu vill han se ett liknande system i skogen som inom den ekologiska odlingen med produktionspåslag i stället för ett generellt påslag.</p><p>– Om jag gör en sak kanske jag får lite mera betalt, om jag gör en sak till så får jag kanske ännu lite mer och så vidare. Man skulle sporras att göra mera miljömässigt bra åtgärder för att få bättre betalt. Det får man inte nu i skogsbruket. </p><h3>Niklas Palmcrantz och Tisenö</h3><p>Ön är på 125 ha varav ca 24 åker, 15 naturbetesmark och 70 produktiv skogsmark. För närvarande levererar Niklas Palmcrantz uteslutande till Södra men hoppas kunna börja leverera genom bland annat Plockhuggets speciella sortiment framöver. Omställningen mot hyggesfritt började på 80-talet men tog mer fast form med upprättandet av en skogsbruksplan med företaget Silvaskog 2012.</p><p>En hel del extra tid går enligt Niklas vid egen stämpling inför avverkningar (som sköts av en entreprenör med konventionella maskiner) och genom att det utvecklas mindre skiften med mer detaljerad ståndortsanpassning, uppger Niklas Palmcrantz. Han har inte räknat på hur mycket han sparat in på röjningar och planteringar, men säger att han räknar med att i slutändan tjäna mest på en ökad kvalitet på det han säljer.</p><p>Källa: Niklas Palmcrantz </p><h3>Om hyggesfria metoder</h3><p>"Hyggesfritt skogsbruk är skogsbruksmetoder som inte kallägger marken. Det innefattar olika former av blädning, luckhuggning och skärmar. Metoderna innebär att skogsbruket inte leder till kala hyggen och att skogskänslan blir kvar", skriver Skogsstyrelsen på sin hemsida. </p><p><a href="https://www.atl.nu/skog/allt-fler-skogsagare-vill-testa-hyggesfritt-skogsbruk/">ATL har i flera tidigare artiklar</a> berättat om de nygamla metoderna, som just nu diskuteras flitigt i skogssverige. Det konventionella skogsbruket landet sköts med så kallat trakthyggesbruk, som under 1900-talet kommit att bli den helt dominerande skogsbruksmetoden.</p><h3>Fördelar med hyggesfritt skogsbruk</h3><p>* Är ofta ett skonsammare sätt att bruka skogen vilket gör att många arter har större möjlighet att finnas kvar jämfört med efter kalavverkning. Exempel på arter som gynnas kan till exempel vara marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbärsris.</p><p>* Du bibehåller skogskänslan, vilket ofta upplevs positivt i rekreationsskogar och i vissa kulturmiljöer.</p><p>* Åtgärder som skyddsdikning, markberedning och plantering behövs normalt inte vid hyggesfritt skogsbruk. Avrinningen ökar inte under vissa tidpunkter som det gör om du kalavverkar. Därmed bör risken minska för utlakning av näringsämnen och tungmetaller till vattendrag.</p><p>* Troligtvis minskar även risken för ras och skred i erosionskänsliga områden eftersom det finns kvar vegetation som binder marken och du får inte samma grundvattenhöjning som vid en kalavverkning.</p><p>* Hyggesfria metoder uppskattas av rennäringen eftersom de gynnar både mark- och hänglavar. Det är även en fördel för renskötseln att stora sammanhängande områden av täta ungskogar undviks.</p><h3>Nackdelar och risker</h3><p>Både trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk innebär risk för skador på skogen, tillväxtförluster och i vissa fall erosionsskador:</p><p>* All gallring i granskog innebär en ökad risk för rotröta i beståndet och vid återkommande åtgärder ökar den. Avverkning under vintertid, kallare än +5 grader C, eller stubbehandling minskar risken.</p><p>* Vid blädning använder du ofta permanenta körvägar för uttransport av virke, vilket kan innebära en ökad risk för körskador.</p><p>* När du ställer om från enskiktade bestånd till flerskiktade, kan det finnas en ökad risk för stormskador. Det är därför viktigt att du planerar omställningen på ett bra sätt.</p><p>Hyggesfritt skogsbruk bygger oftast på att du tillämpar naturlig föryngring, men plantering i luckor och under skärm förekommer. En nackdel med naturlig föryngring är att du missar de möjligheter som finns med förädlat plantmaterial.</p><p>Källa: Skogsstyrelsen</p>

<p>Det konventionella skogsbruket ifrågasätts allt mer i den allmänna debatten. Det ger en affärsmöjlighet för hyggesfritt, menar experter som ATL talat med. Men ännu har ingen lyckats prestera ett högre pris för det hyggesfria virket.</p>

Affärsmöjlighet för hyggesfritt när skogsbruket ifrågasätts.

Svårt att få betalt för hyggesfritt virke

Skog

Affärsmöjlighet för hyggesfritt när skogsbruket ifrågasätts men priserna är de samma – uppstartsbolaget: ”Ambition att betala bättre med tiden”.