Mikael Gianuzzi

De viktigaste åtgärderna odlarna kan göra för att säkra grobarheten på utsädet är att skörda vid rätt vattenhalt och ha ett jämnt bestånd så att mognadsgraden blir jämn, menar Gunnar Gillsjö, ansvarig för utsädesodlingen av durumvete på Lantmännen.

Utsädesodling av durumvete kan vara en god affär för de gotländska lantbrukarna. I år beräknas produktionen av utsäde hamna på 350 ton. Utmaningen är grobarheten. I normalfallet blir 60-70 procent av utsädet godkänt men det har också hänt vissa år att två tredjedelar av skörden blivit underkänd. För andra spannmålslag faller cirka 5 procent bort på grund av låg grobarhet, lite varierande beroende på årsmån.

– Det måste du räkna med när du etablerar en odling så därför tar vi till lite i överkant. Målet är ju att vi ska behöva importera så lite utsäde som möjligt, säger Gunnar Gillsjö, ansvarig för utsädesodlingen av durumvete på Lantmännen.

De viktigaste åtgärderna odlarna kan göra för att säkra grobarheten på utsädet är att skörda vid rätt vattenhalt och ha ett jämnt bestånd så att mognadsgraden blir jämn. Är kärnorna för torra eller för fuktiga tar grobarheten stryk redan i tröskan. Likaså om du skördar för tidigt eller för sent.

Den optimala vattenhalten för skörd är vid 15-17 procent och sedan ska grödan torkas ned till 13-14 procent, enligt Gunnar Gillsjö.

– Men jag tror inte att det brister i odlingsteknik. Odlarna är jätteduktiga. Ingen skugga över dem. De gör absolut sitt yttersta för att få en så bra grobarhet som möjligt på produkten men ibland lyckas vi inte även om allt görs rätt, säger han.

Han tror i stället att det ligger i arten. Lantmännen har inte heller hittat någon annan sort som är bättre än Rosadur, som odlas i dag.

– Vi har provodlat andra sorter och även testat andra lokaler på fastlandet men ingen annan sort eller lokal har visat sig vara bättre vare sig när det gäller grobarhet eller skördeutfall, säger Gunnar Gillsjö.

Utsädesodlingen är ganska dyr eftersom det krävs höga insatser och skörden är förhållandevis låg. Är kvaliteten godkänd kan det bli en bra affär men det gäller att odlingen lyckas för att ekonomin ska vara tillfredställande för lantbrukaren med tanke på allt extraarbete, enligt Gunnar Gillsjö.

Tillägget för odling av durumutsäde ligger som bäst på 25-30 öre kilot men då är det flera parametrar som måste stämma.

– Först har vi vårvetepriset och ett tillägg för att nå durumnivå, sedan tillkommer utsädestillägget och tillägget för rätt vattenhalt, sedan måste grödan klara rensbarhet och grobarhet, säger Gunnar Gillsjö.

I dag odlas durumutsäde på cirka 200 hektar av ett 15-tal odlare på Gotland. Samtidigt odlades durumvete på 1 200 hektar. Till varje hektar behövs 250 kilo utsäde. Sannolikt kommer behovet av utsäde öka eftersom Lantmännens ambition är att expandera durumveteodlingen på Gotland.

Odling av utsädet för durumvete kan vara en bra ekonomisk affär men grobarheten är en utmaning. Ett normalår blir 30-40 procent av utsädet underkänt.

Vissa år har två tredjedelar av durumvetet blivit underkänd.

Svår expansion med krävande utsädesodling

Marknad

Grobarheten är en utmaning vid utsädesodling av durumvete – vissa år har två tredjedelar av skörden blivit underkänd.