Johan Joelsson

Försvarslinjen för världens jordbruk är ritad i arktisk permafrost. Närmare bestämt inuti Platåberget på den norska ögruppen Svalbard. Där, i ett utsprängt valv 130 meter in i berget, ligger nämligen det globala frölagret.

Att det futuristiska valvet byggdes på Svalbard är ingen slump. Redan på 1980-talet började Nordiska Genbanken förvara kopior av fröprover i en nedlagd kolgruva med lyckat resultat. Svalbards isolerade geografiska läge, samt dess geologiska och politiska stabilitet bidrog också till att valet föll på ögruppen i Norra Ishavet. Anläggningen – som ägs av norska staten och drivs av NordGen och stiftelsen Global Crop Diversity Trust – kan  liknas vid ett agrart bankfack där länder kostnadsfritt kan deponera säkerhetskopior av sina viktigaste fröer.

Om någon av världens cirka 1 700 genbanker skulle förstöras kan kopiorna från Svalbard hämtas ut varpå de krisdrabbade nationerna kan få igång det inhemska jordbruket på nytt. Något som blev verklighet 2015 efter att en genbank i syriska Aleppo skadats och plundrats i kriget.

– I den bästa av världar skulle frölagret på Svalbard inte behövas. Men det finns gott om exempel där genbanker förstörts på grund av krig och naturkatastrofer, säger Roland von Bothmer, professor emeritus i växtförädling och rådgivare för frölagret på Svalbard.

Han har varit med sedan invigningen 2008 då de första fröproverna placerades i det iskalla valvet. I dag rymmer ”domedagsbunkern” totalt 890 886 prover från 236 länder. I samband med tioårsjubileet i morgon, måndag, kommer det att ske depositioner med mängder av nya fröprover, bland annat från Chiles nationella genbank.

– I samband med att valvet öppnade florerade flera konspirationsteorier. Bland annat att valvet hade byggts för att jordens rika länder skulle stjäla genresurser från den fattiga världen. Men i takt med att allt fler stora aktörer donerat fröprover har den diskussionen tystnat, säger Roland von Bothmer.

I världens genbanker finns det mellan sju och åtta miljoner fröprover. Men bara drygt två miljoner beräknas vara unika, resten är dubbletter. Att bevara en mångfald av grödor är viktigt av flera skäl. Roland von Bothmer brukar nämna potatisepidemin på Irland för att illustrera vilka konsekvenser det monokulturella jordbruket kan få. Då odlades bara en potatissort, något som gick bra tills bladmögel kom in i bilden och slog ut allt. Att bygga upp matproduktionen kring en gröda med en genotyp är väldigt riskabelt, menar Roland von Bothmer:

– Vi kommer inte att lösa framtidens problem med enbart modern genteknik. Den konventionella växtförädlingen kommer att vara viktig också i framtiden. Därför är det viktigt att ha en stor genetisk variation tillgänglig för att kunna hantera en ökande befolkning, nya sjukdomar och ett förändrat klimat. Frölagret på Svalbard är den sista bastionen för detta, säger han.

Det globala frölagret på Svalbard jubilerar. Sedan starten 2008 har valvet fyllts med nästan en miljon prover av världens viktigaste jordbruksgrödor. Dessa utgör en ovärderlig backup för hela mänsklighetens överlevnad.