Marion Palm

Att få tag på arbetskraft med rätt kompetens är en svår fråga för flera av lantbrukets branscher. Många branscher är beroende av utländska arbetare och som ATL tidigare rapporterat gör den svenska kronans värdeminskning det <a href="https://www.atl.nu/skog/utlandsk-arbetskraft-flyr-jobbet-i-skogen/">svårt för skogsvårdsföretag att hitta personal. </a>

Enligt Marcus Söderlind, ordförande i LRF Trädgård, finns samma problematik inom trädgårdsbranschen, men den svaga kronan är endast en faktor som gör det svårare att hitta arbetskraft.

– De senaste tre åren har det blivit allt svårare att rekrytera och odlare vittnar om att det är allt färre som hör av sig spontant och söker arbete. Med den svaga kronan ovanpå detta märks det ännu tydligare. Det slår självklart tillbaka mot oss när arbetarna får mer pengar i fickan någon annanstans.

När intresset för att arbeta inom det svenska lantbruket minskar i traditionellt starka länder som Polen och Litauen är det många företagare som rent geografiskt vänder sig allt längre bort för att hitta personal. En stor fråga inom trädgårdsnäringen är att göra det enklare att rekrytera från länder utanför EU och ESS.

– Det är en fråga som kommer upp allt oftare. Regelverket är väldigt komplicerat när man vill anställa från tredje land och därför satsar vi på att ha möten med Migrationsverket. Vi vill reda ut hur myndigheten ser på detta och vad vi kan göra för att underlätta för verksamma odlare. Eftersom det går i riktningen att vi kommer att behöva rekrytera allt fler från tredje land måste vi först och främst reda ut om reglerna är likvärdiga inom hela EU. Annars kan det finnas konkurrensfördelar i en del länder.

Hur påverkar bristen på arbetskraft branschen?

– Om inte det löser sig kommer produktionen att minska och grödor som är extra arbetsintensiva kommer att väljas bort. De tendenserna syns redan i dag, men i nuläget är det ingen som har behövt lägga ner sin verksamhet för att de inte hittar personal.

Ledare:<a href="https://www.atl.nu/ledare/personalbristen-ar-hela-branschens-problem/"> Personalbristen är hela branschens problem</a>

Även att få tag på personal med rätt kompetens är en tuff fråga inom flera av lantbrukets grenar. Stefan Gård, ordförande i Sveriges mjölkbönder, berättar att de flesta mjölkproducenter med anställda utanför familjen tar in utländsk arbetskraft. Och precis som inom trädgårdsnäringen tvingas man söka arbetskraft allt längre bort.

– Tendenserna är att vi flyttar vidare när länder som tidigare haft sämre ekonomi nu får det bättre. I grunden är det lönsamhetsproblemet som gör det svårt att hitta arbetskraft och det har inte jättemycket att göra med kronan.

Ett ordentligt lyft av branschen är enligt Stefan Gård vad som krävs för att man ska kunna konkurrera med övriga Företagssverige om kvalificerad arbetskraft.

– Det kan vara så att folk är intresserade av att söka sig till vår bransch, men man har sina utgifter och till slut handlar det om en ekonomisk trygghet. Det vi måste få till är att vi får betalt för våra arbetstimmar – oavsett om vi lejer ut arbetet eller utför det själva. Det är en lång väg att gå tills vi är där, men det är dit vi måste komma.

<h3>Fakta: Arbetsgivarens ansvar </h3>• Företagare som anställer personer som är medborgare i ett land utanför EU och ESS har skyldighet att kontrollera att personen har rätt att vara och arbeta i Sverige.• Skatteverket ska underrättas om anställningen.• Kopior på dokument som visar att arbetstagaren har rätt att arbeta i Sverige ska arkiveras och sparas under hela anställningstiden och 12 månader efter avslutad anställning.• Arbetsgivaren kan kontrollera att dina anställda har rätt att vara och arbeta i Sverige, till exempel med följande dokument: Ett uppehållstillståndskort, en kopia av ett beslut från Migrationsverket om uppehålls- och arbetstillstånd, ett LMA-kort.• 2013 infördes ett EU-direktiv som innebär att en arbetsgivare eller uppdragsgivare som anställer någon som inte har rätt att vara eller arbeta i Sverige kan få betala en straffavgift, fråntas rätten till alla offentliga stöd, bidrag och förmåner under fem år, bli återbetalningsskyldig till tidigare utbetalda bidrag och/eller dömas till böter eller fängelse.Källa: Migrationsverket<h3>Fakta: Lönestatistik</h3>I SCB:s lönestatistik är den senaste statistiskt säkerställda uppgiften som rapporterats kring löner för odlare av jordbruksväxter, frukt och bär från 2009. För tio år sedan låg medellönen på 20 900 kronor. Men i en bredare sökning som även innefattar liknande yrkesgrupper finns lönestatistik från de senaste fem åren.2018: 26 0002017: 25 4002016: 24 7002015: 25 0002014: 24 700Källa: SCB

Den svaga kronan drabbar inte bara skogsnäringen. Även inom trädgårdsbranschen påverkar löneläget möjligheterna att locka utländsk arbetskraft.– Det slår självklart tillbaka mot oss när arbetarna får mer pengar i fickan någon annanstans, säger Marcus Söderlind,ordförande i LRF Trädgård.

Svårt för odlare att hitta arbetskraft: ”Slår tillbaka mot oss när arbetarna får mer pengar i fickan någon annanstans”.