Sara Johansson

I nästa vecka träffas EU-ländernas jordbruksministrar i Europahuset i Bryssel för att bland annat diskutera reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Portugal, ordförandeland för Ministerrådet, har kallat till en ”supertrilog” om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken den 26 mars. De triloger, trepartssamtal mellan EU-parlamentet, medlemsländerna och EU-kommissionen, som hållits hittills har inte nått överenskommelser i den takt som Portugals jordbruksminister Maria Do Céu Antunes önskar. Hon hoppas att ett möte där alla förhandlarna gemensamt diskuterar de tre lagar som annars bereds separat ska lösa upp åtminstone några av de knutar som gjort arbetet så trögt, och göra det möjligt att nå en överenskommelse i maj.

I EU-parlamentet håller den tyske kristdemokraten Peter Jahr, huvudförhandlare för den största delen av reformpaketet, de strategiska planerna, med om att det är hög tid att höja farten i förhandlingarna. Att parterna är överens före halvårsskiftet ses allmänt som nödvändigt för att medlemsländerna ska hinna få den tillämpade nya jordbrukspolitiken på plats till den första januari 2023.

– Om vi får resultat vid supertrilogen, då finns det en möjlighet att vi blir klara i tid, men då måste rådet också gå några steg framåt, sa Peter Jahr när han informerade EU-parlamentets jordbruksutskott om läget i veckan.

EU-parlamentets förhandlare förbereder ett nytt bud till medlemsländerna och jordbruksministrarna ska diskutera reformen när de ses för ett rådsmöte i Bryssel på måndag och tisdag. Parterna står fortfarande långt ifrån varandra i många frågor. EU-parlamentet vill ha mer marknadsstyrning, medlemsländerna mindre stödstyrning och båda anser sig vilja ha mer miljöinnehåll i stödpolitiken, fast på olika sätt. EU-parlamentets krav på att jordbruksstöd ska villkoras med att mottagaren följer lagstiftning som garanterar bra arbetsvillkor möter fortsatt starkt motstånd hos medlemsländerna, inte minst hos Sverige.

En sak som parterna lyckats komma överens om är att minst tre procent av direktstöden ska gå till unga lantbrukare. Möjliga kompromisser ses bland annat för stödtak där EU-parlamentet sägs vara villiga att gå med på att det blir frivilligt för medlemsländerna, om de i sin tur går med på att det blir obligatoriskt med någon form av definition för vem som är en aktiv lantbrukare, och därmed berättigad till jordbruksstöd. Enighet om hur stor del av direktstöden som får kopplas till specifik produktion är också nära, eller hade varit det om det inte vore för EU-parlamentets krav på att tjurfäktning uttryckligen inte ska kunna få stöd.

<h3>Fakta: Redan försenad</h3>Den nya jordbrukspolitiken skulle egentligen börjat gälla den första januari i år. Förhandlingarna mellan EU-parlamentet och medlemsländerna startade dock först i november förra året och en tvåårig övergångsperiod inleddes vid årsskiftet. Nu gäller, i stort sett, de tidigare reglerna.

Kritiskt läge för en överenskommelse i tid närmar sig.Men en sak som parterna lyckats komma överens om är att minst tre procent av direktstöden ska gå till unga lantbrukare.

Kritiskt läge för en överenskommelse i tid närmar sig.

Superförhandling ska få fart på Cap-reformen

Politik

Portugal, ordförandeland för Ministerrådet, har kallat till en ”supertrilog” om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken den 26 mars.