Oskar Schönning

Att Arla fortsätter att dela ut vinst till sina ägare genom ett relativt högt mjölkpris innebär nämligen inte bara att bolaget ligger med bra lager och leveranser inför den viktiga och fettstinna julhandeln. Det bör också innebära att bolaget känner sig säkra på leverera en helårsvinst i målintervallet kring 3 procent, en siffra som för halvåret var nere på oroväckande låga 2,1 procent.

Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. I Sverige har Arla under hösten betalat bra jämfört med sina mindre, bondeägda konkurrenter. Men i Nederländerna finns Arlas europeiska ärkerival, bondeägda Royal FrieslandCampina (RFC). De klarade mjölkkrisen bättre än Arla och har under hösten höjt sina utbetalningar ännu mer än vad Arla gjort.

Men den stora frågan för både Arla och RFC är inte hur bra det kommer att gå på den starka marknad som 2017 har varit. Den stora frågan är i stället hur bolagen kan generera lönsamhet till sina ägare i en miljö där världsmarknadspriset på mjölk sjunker. För att det kommer att ske under 2018 är de flesta bedömare överens om. Frågan är bara hur fort och hur mycket.

För Arlas ledning, styrelse och förtroendevalda gäller det att klara en kommande kris på ett avsevärt bättre sätt än den förra. Förutom de gamla trätofrågorna om den globala expansionen och om det var rätt att ta in så mycket lågförädlad mjölk med de nya medlemmarna i Europa, finns flera senare beslut som kan ifrågasättas ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Ett exempel är försäljningen av juiceföretaget Rynkeby, som hade goda förutsättningar att generera vinst till ägarna även på en lågprismarknad för mjölk.

Ersättningarna till högsta ledningen steg under krisen och ligger på nivåer som varken rimmar med ägarbasen eller de resultat som levererats. Arlas företagsobligationer kallades tidigt för en kassako på räntemarknaden och är enligt uppgift till ATL fortfarande en favorit på handlargolven kring Stureplan. Idéer om värdepapper i bolaget för ägarna själva har funnits i ägarleden i minst tio år, men har däremot inte blivit verklighet.

Men goda initiativ saknas inte. Satsningen på egna varumärken och premiumprodukter ger chans till högre priser och marginaler, särskilt då priset på råvaran sjunker. Ihop med volymerna på de marknader i till exempel Tyskland och Kina som Arla trots den interna kritiken ändå tagit sig in på kan satsningen bli en riktig vinstkatapult för ägarna. Inrättandet av ett nytt innovationscenter visar på insikten om att Arla måste klättra i näringskedjan på världsmarknaden för att klara ett lägre mjölkpris. Om ägarna dessutom kan klättra i näringskedjan i Arla bådar det gott inför framtiden. Ett starkt resultat för 2017 skadar inte på den resan.

Beskedet från Arla att mjölkpriset ligger still skulle kunna ses som en icke-händelse. Men det är det inte. Anledningen är att decemberpriset säger så mycket om det kommande helårsresultatet för 2017, skriver ATL:s Oskar Schönning.

Därför är beskedet från mjölkjätten en positiv signal, enligt ATL:s Oskar Schönning.