Ulf Aronsson

Det är svårt att upptäcka angrepp av rotticka på tall. Det kan gå att hitta fruktkroppar på rötterna, men först efter att trädet redan dött.

– Många tror inte det är något problem alls, vissa vet att det är ett problem men underskattar det.

Det säger Jonas Rönnberg, forskare vid SLU i Alnarp. Det han talar om är rotröta, eller rotticka, som angriper tall. Att rottickan är ett problem på gran är välkänt. Skadorna uppskattas ge ett intäktsbortfall på runt 1 miljard kronor per år. För att hindra spridning används stubbehandling vid gallring, alternativt görs gallringen när lufttemperaturen är under fem plusgrader.

Tallen till höger har fått utglesa krona efter angrepp av rotticka.

– Vår forskning pekar på att avgången efter angrepp av rotticka kan vara uppåt 40 procent av volymen i ett bestånd under en omloppstid. Angripna träd som lever kan få tillväxtförluster på 10 procent, säger Jonas Rönnberg.

Men hur vanligt det är med rotticka på tall är svårt att säga eftersom angreppen inte syns. Förrän det är för sent.

– Och då måste man titta under marken. När trädet är dött går det att hitta svampens fruktkroppar på rötterna, och det kan också bli utglesning i kronan när trädet är döende. Men det syns ingen missfärgning i stubbskäret, som det gör på gran.

Därför inser skogsägaren ofta inte att det är rotticka som dödat tallarna utan antar att det beror på något annat, och vidtar heller inga åtgärder. Resultatet blir att det kan uppstå så kallade rötbrunnar, små gläntor i skogen, där svampen spridits till tallarna intill genom rotkontakt.

Behandling med pergamentsvamp är ett sätt att stoppa spridning av rotticka till gallringsstubbar, men används i Sverige vanligtvis bara på gran.

Enligt Jonas Rönnberg har den art av rotticka som går på tall, och även angriper hybridlärk, hittats i södra Sverige ändå upp till Bollnäs och i värmländska Torsby. Längre norrut dominerar den art av rotticka som går på gran, men även angriper contorta.

Men vad kan då skogsägarna göra?

– Jobba preventivt och stubbehandla vid gallring innan det är för sent. Sen går det ju att byta trädslag. Men den rotticka som går på tall går också på björk, och gran på tallmark är ju sällan lyckat.

– I länder som Polen och England där tallen är i fokus stubbehandlar man tall, och även i Finland. Vi har tjatat om det här i många år, och stubbehandlingen utvecklades ju på 1950-talet på tall, avslutar Jonas Rönnberg.

<h3>Fakta: Rotröta</h3>Rotröta orsakas av tre olika arter av rottickor som sprids med sporer: S-typen (Heterobasidion parviporum) där S står för engelskans Spruce.P-typen (Heterobasidion annosum) där P står för Pine.F-typen (Heterobasidion abietinum) där F står för Fir, det vill säga ädelgranar, men som ännu inte finns i Sverige.Ungefär 14 procent av alla granar som avverkas i Sverige är angripna av rotröta, lokalt kan andelen vara avsevärt högre. På gran uppskattas rotröta orsaka intäktsbortfall på runt 1 miljard kronor per år. Källa: Skogskunskap.se, Wikipedia, Jonas Rönnberg

Rotröta på tall är vanligare än många tror, enligt Jonas Rönnberg, SLU. Det kan ge tillväxtförluster på 10 procent per år och en avgång på 40 procent av volymen över en omloppstid.

– Min rekommendation är att även stubbehandla tall, säger Jonas Rönnberg, SLU.

Rotröta på tall underskattat problem

Skog

Rotröta på tall är vanligare än många tror, enligt Jonas Rönnberg, SLU. Det kan ge tillväxtförluster på 10 procent per år och en avgång på 40 procent av volymen över en omloppstid.