Stormen Gudrun satte fart på intresset att skörda stubbar och använda dem som bioenergi. Men skogsbolag, myndigheter och forskare ville först undersöka för- och nackdelarna med storskalig stubbskörd. Under åtta år har därför forskare studerat hur stubbskörd påverkar mark, växter, svampar, smådjur, växthusgaser, kväveutlakning, kvicksilver och skogsproduktion.
Stubbar bättre än kol och gas
Klimatet är vinnare när energi utvinns ur stubbar i stället för ur naturgas och kol. Det visar en ny forskningsrapport.
– Den största fördelen med stubbskörd är att klimatpåverkan blir mindre än när man eldar med fossila bränslen, säger Tryggve Persson, koordinator för forskningsprogrammet och forskare vid SLU i Uppsala i ett pressmeddelande.
Avger koldioxid
Anledningen är att stubbar som lämnas kvar i skogen avger koldioxid när de bryts ned. Men om stubbarna eldas i värmeverken, blir det ingen koldioxid från när det fossila bränslet används utan bara från stubbarna.
Intensiv stubbskörd påverkar dock biologisk mångfald negativt. Men så länge stubbar bara tas ut på en mindre andel av hyggena är det inget hot ens mot känsliga arter.
Några andra resultat från forskningsprogrammet är att stubbskörd ökar den naturliga föryngringen av björk och tall, samt kan minska spridningen av rotröta.
I dagsläget bedrivs praktiskt taget ingen stubbskörd i Sverige. Att skörda och flisa stubbar är förhållandevis dyrt, och under senare år har det varit billigare för värmeverken att använda annan råvara.