Torbjörn Esping

Sedan 2009 har 84 miljoner kronor beviljats i så kallat LOVA-stöd till strukturkalkning. Det saknas exakt statistik, men med ett stöd på 2 500 kronor per hektar bör drygt 30 000 hektar ha strukturkalkats enligt ATLs beräkningar.

I Mälardalen, i Västra Götaland och i Östergötland har åtgärden varit så populär att bidraget inte räckt till.

Enligt Greppa näringen ger strukturkalkning bättre markstruktur och minskar risken för läckage av fosfor vilket kan bidra till övergödningen. Dessutom ger strukturkalkningen en möjlighet till större skördar för lantbrukaren, och är för många en lönsam åtgärd på lerjordar.

– Har man 50 procents LOVA-stöd är det ganska stor chans att det åtminstone går plus minus noll på längre sikt även om det inte finns någon garanti för skördeökningar, säger Kerstin Berglund på SLU, som anser att det är strukturkalkning är en vettig åtgärd mot övergödning att ge statliga bidrag till.

– Ja, jag tror det, vi har ju inte hittat så många åtgärder som har varit effektiva mot fosforutlakning. Och det är en åtgärd som gynnar både lantbrukaren och miljön. Det är en win-win-situation.

Trots detta halverades strukturkalkningen 2016. Under 2014 och 2015 beviljades 20 miljoner kronor per år i bidrag, under 2016 bara 10 miljoner.

Varför strukturkalkningen minskar trots att det finns gott om stödpengar finns det ingen given förklaring till.

– Möjliga orsaker till minskningen kan vara ett lågt söktryck generellt för LOVA, att projekten har svårt att hitta medfinansiering eller att regioner mättas på bra projekt, säger Christina Hallström på Havs- och vattenmyndigheten.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/battre-skord-med-strukturkalkning/">Strukturkalkningen gav bättre skörd enligt lantbrukaren</a>

Dessutom kan det vara så att det finns färre lantbrukare kvar som är beredda att göra sig besväret att söka och sätta sig in i hur man ska utföra strukturkalkningen för att den ska ge effekt.

– Det har varit lantbrukare i framkant som har strukturkalkat, det är alltid ett gäng som går före. Man måste läsa på och göra det rätt. Man får inte slarva då har man bara slängt bort pengarna, säger Kerstin Berglund.

Kostnaden för strukturkalken är drygt 500 kronor per ton spritt på fältet men kan variera mellan olika kalkprojekt. Nedbrukningen kostar i storleksordningen 1 000 – 1 500 kronor per hektar beroende på hur många gånger man behöver köra. Totalkostnad för en giva på 7 ton per hektar blir cirka 5 000 kronor per hektar.

Genom LOVA kan man få 5O procent i stöd. Man kan också få stöd på 40 procent ur Landsbygdsprogrammet.

Strukturkalkning är ett sätt att förbättra och stabilisera markstrukturen på lerjordar.

Den strukturkalk som används idag är en blandning av släckt kalk och kalkstensmjöl.

Vid strukturkalkning reagerar bränd eller släckt kalk med lerpartiklarna som klumpar ihop sig till aggregat och som inte följer med ut i dräneringen lika lätt. Dessutom bildas ett finmaskigt nät av sprickor över hela markytan som gör att regnvattnet infiltrerar bättre.

Beviljade bidrag till strukturkalkning ur LOVA-stödet. Sedan anslaget minskats kraftigt beviljades inget stöd till strukturkalkning 2013.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten.

Strukturkalkning bedöms vara bra både för miljön och bondens plånbok. Trots det minskar stöden.

Trots att strukturkalkning bedöms vara bra både för miljön och bondens plånbok så halverades stöden till strukturkalkningen förra året.