Marcus Frennemark

Att det dimper ner krav på återbetalda stöd ute på gårdarna märks i lantbruksanknutna grupper på sociala medier.

Återkraven härstammar från åren 2015-2019 och fördelar sig ungefär 50/50 mellan landsbygdsprogrammet och direktstöden. Merparten av ärendena kommer från början av perioden och det handlar till stor del om antingen betesmarkstöd eller tvärvillkorsavdrag.

Att myndigheterna hamnade på efterkälken med återkraven berodde på att utbetalningarna av stöd prioriterades.

Jordbruksverket och länsstyrelserna jobbar nu efter en strikt tidsplan, där man försäkrat regeringen och EU-kommissionen att hanteringen av gamla återkrav ska vara i mål i augusti 2021. Då ska också kapaciteten finnas för löpande hantering av nya återkravsärenden.

– Det jobbas intensivt med detta på länsstyrelserna. Vi är klara med cirka 30 procent av ärendena. Vår milstolpe är att en tredjedel ska vara klart i mars månad, men vi siktar högre, säger Patrik Alenfelt, chef för Jordbrukarstödssektionen på Jordbruksverket.

Att det dimper ner krav på återbetalda stöd ute på gårdarna märks i lantbruksanknutna grupper på sociala medier. Det märks också hos Ingemar Henningsson, EU-samordnare på HIR Skåne, som får många påringningar från frågande lantbrukare.

– Det har gått så lång tid att alla inte längre vet vad det handlar om när kravet kommer. Detta kan beröra även dem som har slutat som lantbrukare, säger Ingemar Henningsson.

Han härleder många återkravsärenden om betesmarksstöd till en tafflig start av det nya landsbygdsprogrammet 2015. Mot bakgrund av hur stöden varit utformade sedan tidigare valde många lantbrukare särskild värden framför allmänna värden på sin betesmark, eftersom detta kunde ge mer stöd.

– Under tidigare perioder hade länsstyrelsen varit ute på betesmarkerna redan under första året i programperioden och gjort en åtagandeplan som klassade betesmarken rätt, men detta skedde inte 2015, berättar Ingemar Henningsson.

<h3>Betalades det ofta ut för höga belopp</h3>

När det brådskade med utbetalningarna valde Jordbruksverket att betala ut 75 procent av sökt belopp i förskott på betesmarksstödet. Eftersom de flesta hade sökt för särskild skötsel betalades det ofta ut för höga belopp. Det är de pengarna som nu kan krävas tillbaka.

– Detta gäller enbart för 2015, men jag råder alla att kontrollera så att återbetalningskraven är korrekta, säger Ingemar Henningsson.

Det är dock inte självklart att ett ärende slutar med återkrav. Att informationen till lantbrukarna varit otydlig ska beaktas i besluten, försäkrar Patrik Alenfelt.

– Länsstyrelsen prövar varje fall för sig och väger in vad lantbrukaren hade för information vid tillfället. För 2015 är det en mycket mindre andel som faktiskt krävs tillbaka, just för att det gått så lång tid och att det var en period när informationen till lantbrukarna var otydlig på många sätt, säger han.

Beslut om återkrav är möjliga att överklaga och fakturor på att betala tillbaka stödbelopp kan bestridas.

Men den som har avslutat sin verksamhet kan fortsatt få återkrav för perioden man varit verksam.

– Den som har ansökt om stöd och gjort ett åtagande är ansvarig för att ha gjort rätt och följt reglerna under stödperioden även om man har slutat nu, säger Patrik Alenfelt.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/vantan-och-aterkrav-vacker-irritation-hos-bonder/">Väntan och återkrav väcker irritation hos bönder</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/fick-ratt-om-stodpengar-efter-fem-ars-vantan/">Fick rätt om stödpengar efter fem års väntan</a>

<h3>Fakta: Prövningsprocess mot Jordbruksverket</h3>Regeringen beslöt 24 september 2020 att sätta Jordbruksverkets roll, som utbetalande organ för stöden inom den gemensamma jordbrukspolitiken, under prövning. Beslutet föranleddes av konstaterade brister inom bland annat hanteringen av återkrav.Näringsdepartementet har gjort en handlingsplan som innebär att bristerna ska vara åtgärdade inom ett år från regeringsbeslutet, det vill säga 24 september 2021. Denna handlingsplan har godkänts av EU-kommissionen.

Snart har länsstyrelserna arbetat sig genom en tredjedel av berget med återkravsärenden.Cirka 22 000 ärenden måste utredas, men långt från alla kommer att leda till att lantbrukare tvingas betala tillbaka stödpengar.