Det finns gott om sly i Sverige, och mer blir det i takt med att jordbruksmark tas ur bruk. Sly har blivit något oönskat, en symbol för förfall, men det har också ett värde:
Stort värde i lövsly
Lövsly kan bidra till Sveriges omställning till ett icke-fossilt samhälle. Storskalig slytäkt skulle också ge jobb på landsbygden och ökad biologisk mångfald.
Storskalig slyskörd kan ge uppemot tio terawattimmar per år, enligt en artikel som publiceras i Forest Ecology and Management. Den är skriven av forskare knutna till SLU, Uppsala Universitet och Skogforsk, och bygger på en rapport de tidigare sammanställt på uppdrag av Energimyndigheten.
Sly definierades i projektet som träd och buskar som spontant etablerar sig längs vägar och järnvägar, i kraftledningsgator, i åkerkanter, i och runt tätorter och i igenväxande naturbetesmarker.
Utifrån Riksskogstaxeringen beräknades tillgången till cirka 300 TWh. Men bara en mindre del är lämplig för skörd, och om man inte vill föröda resursen är ett årligt uttag på 5-10 TWh rimligt enligt projektgruppen. Sveriges totala energianvändning 2012 var 377 TWh.
Är det då ekonomiskt och miljömässigt hållbart?
Sly har inte haft någon produktionskostnad och har därför en fördel jämfört med odlad energigröda på åkermark. Avverkning och sammanföring av slyet är de mest kostnadskrävande leden i kedjan fram till eldning av flisen. Rapportförfattarna hoppas att teknikutvecklingen ska leda fram till effektivare flerträdshanterande avverkningsaggregat.
– Det går att få lönsamhet på vissa ställen, på andra är det svårare med den teknik vi har i dag, säger Maria Iwarsson Wide, Skogforsk, som är en av författarna.
- Rätt ställe är vägkanter med täta bestånd, där finns råvaran nära och det är inte så långa transportavstånd.
Tas till vara efter röjning
För en väghållare kan det alltså vara en god affär att ta tillvara slyet framför att låta det ligga efter röjning.
Miljömässigt kan det var både positivt och negativ med slytäkt. Vissa arter gynnas, andra missgynnas. Slytäkt skulle också kunna vara positivt för kulturmiljöobjekt i landskapet.
- Har man miljön i åtanke och inte skövlar allt utan sparar till exempel rönn och sälg, och sparar grövre träd och låter död ved ligga, så kan man öka den biologiska mångfalden, säger Maria Iwarsson Wide.
Uppskattningsvis skulle storskalig slytäkt ge mellan 1 000 och 1 500 årsarbetstillfällen, de flesta i små företag på landsbygden.