Börge Nilsson

Först köpte de ett begagnat ulltvätteri i Spanien 2013. Nu överväger Jenny Andersson och Hans Bulthuis att skapa en hel produktionskedja med tvätteri, kardning, spinneri och väveri på gården Stenstugu i Endre en bit utanför Visby.

När ullen tvättats i fem olika kar går den genom sköljen och vidare på ett transportband in i torken. Jenny Andersson och Hans Bulthuis ser till att det som hamnar på golvet kommer med på bandet.

– När vi startade tvätteriet trodde vi att alla andra som arbetar med ull skulle bli så glada att de skulle dra i gång egna spinnerier och väverier i lite större skala. Men det har inte hänt. Kanske måste vi göra allt­ihop själva, säger Jenny Andersson som tillsammans med Hans Bulthuis äger och driver Mallas Stenstugu AB och verksamheten Ullkontoret.

Jenny Andersson matar in smutsig ull i tvättanläggningen i Endre. Ullen har Hans Bulthuis hämtat med lastbil på gotländska fårbönders gårdar.

Ull är populärt bland designer, men det är brist på aktörer som förädlar varan i större skala med hjälp av maskiner. Och utan förädling finns det ingen helsvensk ull att designa.

Det är just i den änden som Jenny Andersson och Hans Bulthuis har börjat. Utrustningen har de redan köpt. Hans Bult­huis hade pengar med sig från ett byggföretag och ett fastig­hetsbestånd, pengar som han ­investerat på Gotland, och i år har det blivit snurr på verksamheten ekonomiskt.

– Det är precis nu som det har satt fart med den vita ullen. Så nu kan vi fortsätta, säger Hans Bulthuis.

Hans Bulthuis har plockat ner den begagnade ulltvätten i Spanien och monterat ihop den hemma i Endre, Gotland.

Företagets kunder är Fjällräven och Tierra, två varumärken för fritidskläder med samma ägare, som ersatt syntetmaterial i ryggsäckar och sportjackor med Ullkontorets svenska ull.

– Vi har köpt in 40 ton för deras räkning under två år. I år blir det ännu mer. Vi har fått frågan om vi kan leverera 25 ton, säger Jenny Andersson.

För ullen betalar de 10 kronor kilot. Ett problem, menar de, är att Sverige saknar ett system för kvalitetsklassificering. Flera länder i Europa, som Storbritannien och Norge, har en egen klassificering för ull. Det är en modell som Sverige bör ta efter, anser Hans Bulthuis.

– De har lyckats skapa system för att ta hand om ull och där har staten gått in som garant. Det som behövs här är nog att lobba mot politiker så att vi kan få något liknande, säger Hans Bulthuis.

Nästan prickfritt protokoll från gårdagens tvätt. Att ullen är ren från tovor och föroreningar är avgörande för att den ska gå att använda i produktion.

De förädlar både vit och grå ull, två ullsorter med olika egenskaper. Den vita är styv och passar bra till foder i kläder. Men de är mest förtjusta i den, glansiga gotlandsullen.

– Ullen från gotlandsfåret har en blank och lite halkig yta. Industrin har svårt att få den genom maskinerna, den halkar lätt ut, säger Jenny Andersson.

Den glansiga, silvriga ullen från gotlandsfåret är svår att hantera i maskiner industriellt. Ett stort lager tvättad ull väntar på maskiner som ska klara det.

Företaget tittar på olika möjligheter för att ta hand om den gråa ullen. Bland annat har de skickat gotländsk skräpull till ett företag i Italien som gjort hydrolys av den, en vätska framställd på kemisk väg. Blandad med sågspån blir ullen pellets som kan spridas på trädgårdslandet som växtnäring. Då gör det inget om den är full av växtrester.

– Men ullfibern är egentligen alldeles för värdefull för att göra sådana produkter av. Den ska bli garn om det ska bli lönsamhet i det, säger Hans Bulthuis.

En hydrolys gjord av ett italienskt företag har förvandlat gotländsk ull till en svart sörja som, blandad med sågspån, blir trädgårdsgödsel.

Målet är svensk ull, tvättad och industriellt förädlad i Sverige. De har planer på att montera sitt spinneri och väveri i höst och börjar leta efter någon som kan bemanna det. Att hämta nyklippt ull hos Gotlands fårbönder och sälja färdiga mössor och textilier till kryssningsturister, skulle ge dem kontroll över hela kedjan.

– Om man kunde göra mössor av 50 ton ull vore den värd 2 000 kronor kilot i slutändan. Det skulle ge 100 miljoner, säger Hans Bulthuis.

Pressad grå filt av gotlandsfårets ull blir yogamattor eller sittunderlag som säljs av Ullkontoret i Endre.

Och 50 ton är ingen fantasisiffra. I år går det 50 ton genom deras tvätteri. Den vita, 40 ton, har redan köpare. Den gråa läggs i lager där det redan ligger 25 ton grå gotlandsull som de betalat 10 kronor kilot för.

– Vit ull finns överallt, och där får vi konkurrera med världsmarknadspriserna. Den gotländska ullen finns bara här. Kan vi få avsättning för den är vi inte beroende av världsmarknadspriser längre, säger Hans Bulthuis.

Turistboendet ger inkomster i Mallas Stenstugu. Ulltvätten har inte gått runt ekonomiskt förrän i år.

Rensorterad ull från vit texel väntar på vidareförädling. Rasen har styvare fiber och lämpar sig särskilt bra till isolering.

<h3>Mallas Stenstugu AB </h3>Verksamheter: Ullkontoret, som på fem år har köpt in och tvättat 150 ton ull som hämtats hos gotländska fårbönder. Bed and breakfast, som tar det mesta av tiden på sommaren.Ägare: Jenny Andersson, 50, och Hans Bulthuis, 60.Omsättning: Drygt 2 miljoner kronor.Resultat: Noll.Framtidsplaner: Att kunna tvätta, karda, spinna, väva och sälja gotländsk ull direkt till buss- och kryssningsturister. Finansiering: Hans Bulthuis har satsat 2–3 miljoner kronor av egna pengar. Båda har arbetat utan lön i flera år. EUs program för landsbygdsutveckling har finansierat 30 procent av tvätteri, avloppsdammar och växthus. Naturvårdsverket har genom Klimatklivet bidragit till tvätteriets fliseldningsanläggning. Leader­programmet stöttade en förstudie. Länsstyrelsen driver projektet Gotlands Grey, som ska utveckla den gotländska ullen. Miljö: Ullkontoret är helt fossilfritt genom solel, vindkrafts­el och eldning av egen flis. Ullen tvättas i regnvatten som samlas från dagvatten och i dammar. Gården med sin bed and brekfast-rörelse är Kravcertifierad.

Jenny Andersson och Hans Bulthuis har så hög efterfrågan på vit svensk ull att de måste köpa råvara på fastlandet. Men helst tvättar de gotlandsfårets gråa.– Den är unik. Kan vi för­ädla den industriellt kan vi ta ut helt andra priser, säger Hans Bulthuis.

Bråda dagar för ulltvätteri på Gotland – nu är målet industriell förädling.

Stort sug efter vit ull från Sverige

Djurhållning

Bråda dagar för ulltvätteriet på gården Stenstugu i Endre på Gotland – nu är målet industriell förädling.