Motståndet var tämligen kompakt när EU:s jordbruksministrar i går för första gången diskuterade EU-kommissionens förslag att enskilda länder ska få förbjuda användning av gmo-produkter som godkänts på EU-nivå.
Inte ens det fåtal länder som uttryckte stöd för själva grundidén tror på det förslag som lagts.Kritiken är i stort densamma oavsett om den kommer från länder som är positivt inställda till genmodifiering eller nationer där inställningen är mer skeptisk.
"Måste ha en analys"
En riktig konsekvensanalys efterfrågas, där bland annat riskerna för den gemensamma marknaden bedöms, liksom möjligheten att EU bryter mot WTO:s regler för internationell handel.- Vi måste ha en analys av de socioekonomiska konsekvenserna, för jordbruket och trädgårdsnäringen, men också för de olika industrier som berörs, inte minst hamnar, sa Sharon Dijksma, jordbruksminister i Nederländerna där en av EU:s största ankomsthamnar för soja, Rotterdam, ligger.Den ansvariga kommissionären, Vytenis Andriukaitis, svarade kritikerna med att det är upp till medlemsländerna att göra konsekvensanalyser för hur deras eventuella beslut att utnyttja en förbudsmöjlighet påverkar dem.Utan att veta hur många länder som kommer att införa förbud och i vilken omfattning är det omöjligt för EU-kommissionen att göra en bedömning.
Luddigt formulerat
Många länder anser också att förslaget är alldeles för luddigt formulerat. Medlemsländer ska ha rätt att förbjuda "användning" av gmo, men de får själva definiera vad de menar med användning.Det enda säkra är att de inte kan förbjuda transport av gmo genom landet, för det skulle definitivt bryta mot EU:s inre marknadsregler.Vilka skäl som ska vara giltiga vid förbud är också för vagt angivet enligt kritikerna, utom att det inte får vara miljö- och/eller hälsoskäl eftersom de övervägs när en gmo-produkt godkänns på EU-nivå.
Kritiseras av båda lägren
Osäkerheten kring definitionerna gör det osäkert om ett nationellt förbud skulle hålla om det utmanas juridiskt. Det gillar varken gmo-förespråkarna eller gmo-skeptikerna.Med undantag för Estland som var det enda landet som inte uttalade sig överhuvudtaget så gav Sverige den mest försiktiga synpunkten.EU-ambassadör Åsa Webber uttryckte både förståelse för att förslaget kan förbättra godkännandeprocessen och ställde sig frågande till hur det ska tillämpas i praktiken.
Mycket är oklart
Liksom många andra efterlyste Sverige en analys av Rådets egen rättstjänst.- Först när vi fått en bättre bild av förslaget kan vi ta ställning till det, sa EU-ambassadören.